En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

ade verklighetsuppfattningar. Under andra betingelser såg det ut som om en
stark filmupplevelse kunde utgöra ett viktigt alternativ till sociala kontakter,
som försåg individen med perspektiv och tankemönster som inte hade funnit
utrymme i den sociala interaktionen. Det var framför var tydligt i Marias
diskussion om Så som i himmelen (2004) men också för Caterina i samtalet
om The Butterfly Effect (2004). I bådas fall tycktes filmupplevelsen vara
något av en oas för bearbetning av personliga frågeställningar som de inte
kunnat processa i det nära sammanhanget med vänner eller familj.
Detta resultat pekar på mediekonsumtionens förmåga att utgöra en för
vissa individer viktig resurs i ett senmodernt samhälle karakteriserat av religionens
individualisering, avtraditionalisering och ett minskat engagemang i
institutionaliserad religion. Anders Sjöborg konkluderar i sin studie att medierad
bibelanvändning via Internet är ett uttryck för en försvagning av religiös
tradition, men fungerar samtidigt som en kulturell resurs för individen
(Sjöborg 2006: 203). Sjöborg efterlyser framtida forskning och en djupare
belysning av medieanvändningens roll utifrån sin slutsats (Sjöborg 2006:
205). Detta förstärks också av Mia Lövheims forskning. Medieanvändning
kan fylla en viktig meningsskapande funktion för konstruktionen av tros-
och värderingssystem (Lövheim 2006: 13).
7.2.4. Individuell mening – som inte delas med andra
Mina intervjuer om film och meningsskapande pekar också på mediekonsumtionens
begränsning, vilket kan relateras till en kulturkritisk diskussion
med religionssociologiska förtecken. Vikten av att knyta individuella föreställningar
till en samhällelig kollektiv nivå diskuterar den franska religionssociologen
Danièle Hervieu-Legér. Hon understryker betydelsen av kollektivets
gemensamma minne i en diskussion om religionens plats i ett samhälle
präglat av individualiserade meningsprocesser. Hervieu-Legér menar att
individens konstruktion av mening har stora begränsningar så länge som det
stannar vid individuella processer. Hon argumenterar för behovet att se individens
meningsskapande insatt i en kollektiv kontext där mening delas människor
emellan och får en social bekräftelse (Hervieu-Legér 2000: 94)
In a society in which affirmation of the autonomy – the liberty – of the individual
is inseparable from the insistence on independence in private life, the
questions of meaning that comes to the fore in extreme situations – where
there is suffering, where there is death – is more than likely to receive a subjective,
an individual response (Hervieu-Legér 2000: 94).
Hervieu-Legér understryker som synes individens och samhällets behov av
gemensamt delade meningsstrukturer för att hantera livets existentiella
gränssituationer. Dessa riskerar att utarmas på grund av det moderna samhällets
betoning av individens autonomi och frihet.
225