En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

förändrade villkor för religion i ett samhälle genomsyrat av mediernas
allomfattande närvaro finns olika ståndpunkter.
7.2.1. Postmateriella värderingar
En livaktig debatt om hur religionsförändringar sker och hur man teoretiskt
bäst karakteriserar samtiden med hjälp av olika sekulariseringsteorier pågår,
med många religionsvetenskapliga perspektiv som bryts mot varandra. 80
Thorleif Pettersson diskuterar värderingsförskjutningar i den svenska kontexten.
Han tar upp frågan om hur man ska förstå och bäst beskriva de specifikt
skandinaviska dragen i de generella teorierna om kulturell förändring,
som utgår ifrån om en förskjutning från materiella till postmateriella värderingar
(Pettersson 1994a).
Pettersson diskuterar nedgången för traditionella religiösa föreställningar
och uppgången för mer postmateriella och förtydligar att detta kan innebära
ett potentiellt ökande engagemang för existentiella frågor generellt. Det behöver
dock inte innebära ett ökat intresse för den sorts svar som levereras av
institutionaliserad religion.
That the postmaterialists are committed to existential questions does not necessarily
mean that they should be an easy constituency to all kinds of answers
to such questions, e.g. answers that assume such transcendental belief systems
that the established churches cannot avoid to propose (Pettersson 1994a:
198).
Även andra religionssociologer problematiserar attityden till religion i det
senmoderna svenska samhället (Pettersson 1988, 1994a, Sjödin 2001, Bäckström
2002, Ahlin 2005). Sjödin diskuterar en värdeförändring i termer av
krympande transcendens, eller en inriktning på livets grundläggande värden
och ett intresse för religion, men att denna religiositet främst är inriktad mot
immanens (Sjödin 2001: 145f) eller med Woodhead & Heelas begrepp, ’turn
to life’ (Woodhead & Heelas 2001: 49).
Mina intervjuresultat kan relateras till denna diskussion. Jag noterar att
både de grupper som kan beskrivas som religiöst socialiserade med en religiös
praktik och icke-religiöst socialiserade utan religiös praktik i min undersökning
tenderar att i filmsammanhanget diskutera immanenta värden
snarare än transcendenta.
80 Se bl.a. Casanova 1994, Pettersson 1994a, Gill, D´Costa & King 1994, Roof 1993, Hervieu-Legér
2000, Woodhead; Heelas & Martin 2001, Davie 2002, Davie, Heelas & Woodhead
2003, Norris & Inglehart 2004 och Furseth & Repstad 2005.
223