En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
Den frihet med vilken respondenterna i gruppsamtalen aktualiserade mening i filmen Kontakt belystes ytterligare i det individuella samtalet om var och ens favoritfilm (se översikten i kapitel 5.6. Tentativ översikt av informantprofiler). 7.1.1. Film och kognitiva ideal av personlig relevans Ett viktigt resultat att lyfta fram är hur mycket av de kognitiva bearbetningarna som äger rum mellan i huvudsak personschematiska och självschematiska processer. Som ett genomgående tema ser jag i intervjuerna hur föreställningar om huvudkaraktärer och deras respektive personlighetsdrag glider över i resonemang om respondentens egen personlighet och den egna självbilden. Filmvetaren och filosofen Berys Gaut utvecklar frågan om identifikationen i filmsammanhang. Det kan handla om att åskådaren bär på samma känslor som filmkaraktären eller att åskådaren drivs av samma motivationella drivkrafter som filmkaraktären. Det kan också handla om upplevelsen att man som åskådare ser på saker på samma sätt och med samma perspektiv som huvudkaraktären i filmen (Gaut 1999: 205). I mina intervjuer om favoritfilmer och starka filmupplevelser menar jag att flera varianter av dessa identifikationsprocesser illustreras. Spelfilm kan spegla självbilden på många olika sätt, exempelvis hur individen skulle vilja vara eller såsom individen borde vara. Ett engagemang i en filmisk karaktär kan aktivera centrala föreställningar om det egna jaget. I den mentala självrepresentationen finns inte bara existerande föreställningar om det typiska för det egna jaget utan också möjliga och önskade komponenter (Fiske & Taylor 1991: 189). Film kan med andra ord tillhandahålla moraliska ideal som griper in i självschematiska föreställningar om den man önskar vara, som personliga ideal i den egna självbilden (Stacey 1994: 130f, Waldahl 1998: 48). Majoriteten av respondenterna menar jag gav uttryck för detta. I kapitel 5, utvecklade jag detta resonemang och diskuterade konkret ett par av de intervjuade som visade exempel på resonemang som handlade om både faktiska föreställningar om sig själv och sin egen personlighet men också föreställda ideal som man ville uppnå. Det var tydligt hos bl.a. Madeleine, Jakob och Victoria. Film kan också aktualisera föreställningar om det sätt på vilket individen inte vill vara (Gripsrud 1999: 17). I något fall fanns också exempel på detta i mina intervjuer, exempelvis Sofia. 7.2. Meningsskapande i det senmoderna samhället Hur ska man då bedöma värdet av detta processande av föreställningar om det egna självet? Leder det till introvert självupptagenhet? Här står olika synsätt mot varandra. Inom ramen för ett religionssociologiskt paradigm om 222
förändrade villkor för religion i ett samhälle genomsyrat av mediernas allomfattande närvaro finns olika ståndpunkter. 7.2.1. Postmateriella värderingar En livaktig debatt om hur religionsförändringar sker och hur man teoretiskt bäst karakteriserar samtiden med hjälp av olika sekulariseringsteorier pågår, med många religionsvetenskapliga perspektiv som bryts mot varandra. 80 Thorleif Pettersson diskuterar värderingsförskjutningar i den svenska kontexten. Han tar upp frågan om hur man ska förstå och bäst beskriva de specifikt skandinaviska dragen i de generella teorierna om kulturell förändring, som utgår ifrån om en förskjutning från materiella till postmateriella värderingar (Pettersson 1994a). Pettersson diskuterar nedgången för traditionella religiösa föreställningar och uppgången för mer postmateriella och förtydligar att detta kan innebära ett potentiellt ökande engagemang för existentiella frågor generellt. Det behöver dock inte innebära ett ökat intresse för den sorts svar som levereras av institutionaliserad religion. That the postmaterialists are committed to existential questions does not necessarily mean that they should be an easy constituency to all kinds of answers to such questions, e.g. answers that assume such transcendental belief systems that the established churches cannot avoid to propose (Pettersson 1994a: 198). Även andra religionssociologer problematiserar attityden till religion i det senmoderna svenska samhället (Pettersson 1988, 1994a, Sjödin 2001, Bäckström 2002, Ahlin 2005). Sjödin diskuterar en värdeförändring i termer av krympande transcendens, eller en inriktning på livets grundläggande värden och ett intresse för religion, men att denna religiositet främst är inriktad mot immanens (Sjödin 2001: 145f) eller med Woodhead & Heelas begrepp, ’turn to life’ (Woodhead & Heelas 2001: 49). Mina intervjuresultat kan relateras till denna diskussion. Jag noterar att både de grupper som kan beskrivas som religiöst socialiserade med en religiös praktik och icke-religiöst socialiserade utan religiös praktik i min undersökning tenderar att i filmsammanhanget diskutera immanenta värden snarare än transcendenta. 80 Se bl.a. Casanova 1994, Pettersson 1994a, Gill, D´Costa & King 1994, Roof 1993, Hervieu-Legér 2000, Woodhead; Heelas & Martin 2001, Davie 2002, Davie, Heelas & Woodhead 2003, Norris & Inglehart 2004 och Furseth & Repstad 2005. 223
- Page 172 and 173: 172 tagit det till mig i alla fall.
- Page 174 and 175: 5.5.9. Caterinas film - The Butterf
- Page 176 and 177: Hon gjorde många och spontana kopp
- Page 178 and 179: dens syn på livet och upplevelse a
- Page 180 and 181: lev fel och tänkte att nu skiter j
- Page 182 and 183: Filmen Änglagård gav Karin en bil
- Page 184 and 185: li en personligt viktig film för L
- Page 186 and 187: som hennes klass fick under högsta
- Page 188 and 189: akut situation. Samtalet med henne
- Page 190 and 191: Fråga 2: Tolkningsschema Genom vil
- Page 192 and 193: Tabell 35. Peters profil Existentie
- Page 194 and 195: Maria hade en välutvecklad medvete
- Page 196 and 197: hon tyckt och tänkt tidigare och v
- Page 198 and 199: Tabell 37. Respondenternas favoritf
- Page 200 and 201: närmast linjärt med graden av rel
- Page 202 and 203: mat då åtta av tretton respondent
- Page 204 and 205: Kritisk mot viss filmvetenskaplig t
- Page 206 and 207: själv och sina existentiella fråg
- Page 208 and 209: teman fanns med i samtalet om Fight
- Page 210 and 211: ande kyrkans belastade historia bet
- Page 212 and 213: Vilka existentiella frågor aktiver
- Page 214 and 215: KAPITEL 6 - RESULTAT I detta kapite
- Page 216 and 217: av enkätsvaren pekade på att en t
- Page 218 and 219: Fokusgruppintervjun har givit lite
- Page 220 and 221: Utöver att ge en del svar på huvu
- Page 224 and 225: 7.2.2. Centrala föreställningar e
- Page 226 and 227: De meningsskapande processer jag pr
- Page 228 and 229: 1997: 13). Olika forskare inom det
- Page 230 and 231: 230 [W]e claim that a more specific
- Page 232 and 233: 7.4. Tillbaka till utgångspunkten
- Page 234 and 235: För det tredje har jag komplettera
- Page 236 and 237: My aim as a sociologist of religion
- Page 238 and 239: Religious Change Secondly, I discus
- Page 240 and 241: prehend fiction narratives. They ar
- Page 242 and 243: 8.5. Interviews - focus-groups and
- Page 244 and 245: essed this mainly through story sch
- Page 246 and 247: individual purpose in life and the
- Page 248 and 249: Författarens tack Vid teologen i U
- Page 250 and 251: Tack till er som med gemensamma kra
- Page 252 and 253: Bellah, Robert N., Madsen, Richard,
- Page 254 and 255: Fraser, Peter (1998). Images of the
- Page 256 and 257: Citizen Discourses. Theoretical and
- Page 258 and 259: Maia, Rousiley Celi Moriera (2001).
- Page 260 and 261: Ribrant, Gunnar (2006). “High-Tec
- Page 262 and 263: Thompson, John B. (1995). The Media
- Page 264 and 265: BILAGOR Enkät 86 264 Film och reli
- Page 266 and 267: Fråga 7: Film är underhållning.
- Page 268 and 269: Om ja, dvs, stämmer ganska bra ell
- Page 270 and 271: ( _ ) Någon annan kristen rörelse
Den frihet med vilken respondenterna i gruppsamtalen aktualiserade mening<br />
i filmen Kontakt belystes ytterligare i det individuella samtalet <strong>om</strong> var <strong>och</strong><br />
ens favoritfilm (se översikten i kapitel 5.6. Tentativ översikt av informantprofiler).<br />
7.1.1. Film <strong>och</strong> kognitiva ideal av personlig relevans<br />
Ett viktigt resultat att lyfta fram är hur mycket av de kognitiva bearbetningarna<br />
s<strong>om</strong> äger rum mellan i huvudsak personschematiska <strong>och</strong> självschematiska<br />
processer. S<strong>om</strong> ett gen<strong>om</strong>gående tema ser jag i intervjuerna hur föreställningar<br />
<strong>om</strong> huvudkaraktärer <strong>och</strong> deras respektive personlighetsdrag glider<br />
över i resonemang <strong>om</strong> respondentens egen personlighet <strong>och</strong> den egna självbilden.<br />
Filmvetaren <strong>och</strong> filosofen Berys Gaut utvecklar frågan <strong>om</strong> identifikationen<br />
i filmsammanhang. Det kan handla <strong>om</strong> att åskådaren bär på samma<br />
känslor s<strong>om</strong> filmkaraktären eller att åskådaren drivs av samma motivationella<br />
drivkrafter s<strong>om</strong> filmkaraktären. Det kan också handla <strong>om</strong> upplevelsen att<br />
man s<strong>om</strong> åskådare ser på saker på samma sätt <strong>och</strong> med samma perspektiv<br />
s<strong>om</strong> huvudkaraktären i filmen (Gaut 1999: 205). I mina intervjuer <strong>om</strong> favoritfilmer<br />
<strong>och</strong> starka filmupplevelser menar jag att flera varianter av dessa<br />
identifikationsprocesser illustreras.<br />
Spelfilm kan spegla självbilden på många olika sätt, exempelvis hur individen<br />
skulle vilja vara eller sås<strong>om</strong> individen borde vara. Ett engagemang i en<br />
filmisk karaktär kan aktivera centrala föreställningar <strong>om</strong> det egna jaget. I den<br />
mentala självrepresentationen finns inte bara existerande föreställningar <strong>om</strong><br />
det typiska för det egna jaget utan också möjliga <strong>och</strong> önskade k<strong>om</strong>ponenter<br />
(Fiske & Taylor 1991: 189). Film kan med andra ord tillhandahålla moraliska<br />
ideal s<strong>om</strong> griper in i självschematiska föreställningar <strong>om</strong> den man önskar<br />
vara, s<strong>om</strong> personliga ideal i den egna självbilden (Stacey 1994: 130f, Waldahl<br />
1998: 48). Majoriteten av respondenterna menar jag gav uttryck för<br />
detta. I kapitel 5, utvecklade jag detta resonemang <strong>och</strong> diskuterade konkret<br />
ett par av de intervjuade s<strong>om</strong> visade exempel på resonemang s<strong>om</strong> handlade<br />
<strong>om</strong> både faktiska föreställningar <strong>om</strong> sig själv <strong>och</strong> sin egen personlighet men<br />
också föreställda ideal s<strong>om</strong> man ville uppnå. Det var tydligt hos bl.a. Madeleine,<br />
Jakob <strong>och</strong> Victoria. Film kan också aktualisera föreställningar <strong>om</strong> det<br />
sätt på vilket individen inte vill vara (Gripsrud 1999: 17). I något fall fanns<br />
också exempel på detta i mina intervjuer, exempelvis Sofia.<br />
7.2. Meningsskapande i det senmoderna samhället<br />
Hur ska man då bedöma värdet av detta processande av föreställningar <strong>om</strong><br />
det egna självet? Leder det till introvert självupptagenhet? Här står olika<br />
synsätt mot varandra. In<strong>om</strong> ramen för ett religionssociologiskt paradigm <strong>om</strong><br />
222