En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

06.09.2013 Views

Utöver att ge en del svar på huvudfrågeställningen har också följdfrågan belysts. Hur mycket styrs individer i sina tolkningar utifrån en tolkningshorisont internaliserad genom primär och sekundär socialisation? Individer kategoriserade enligt olika bakgrund vad gäller religiös socialisation eller nutida religiös praktik har inte skiljt sig åt från varandra. Oavsett tolkningshorisont har film kunnat fungera som en kreativ resurs för existentiella tankar. Individens tolkningsfrihet och kreativitet när det gällt vilka generaliseringar man har gjort mellan filmens intra-textuella sammanhang och verklighetens extra-textuella kontext har ytterligare understrukits. Den oförutsägbarhet med vilken respondenterna generaliserade från filmens intratextuella nivåer till det egna livets vardag extra-textuellt är värd att dröja vid och reflektera mer kring som ett område att i framtiden fördjupa sig i med publikundersökningar om film och meningsskapande. De kognitiva processer som teoretiskt kunde beskrivas med hjälp av personschematiska och självschematiska strukturer har givit mig en fördjupad förståelse av hur existentiella frågor hanteras vid filmkonsumtion och också hur filmupplevelser kan utgöra inspiration till en kontinuerlig individuell förändringsprocess över tid. Om jag vill sammanfatta mitt resultat i en mening så blir det på följande sätt. Omfattande personschematiska föreställningar om fiktiva huvudkaraktärer och deras sätt att vara, kombineras av respondenten med dynamiska överlappningar till introspektiva och självschematiska föreställningar kring respondentens egna karaktärsdrag, relaterat till vissa existentiella frågor, vid en given tidpunkt i livet. Det vill säga ett samspel mellan kultur och kognition i tre kontexter; en socio-historisk process, en socio-kulturell interaktion med omvärlden samt inre psykiska processer. Detta anser jag vara det huvudsakliga svaret på min frågeställning. Om, och i så fall, på vilket sätt och under vilka omständigheter kan film vara en resurs för individers tankar om existentiella frågor? I nästa kapitel vill jag diskutera detta resultat och knyta an till två olika teoretiska kontexter. För det första vill jag fördjupa en diskussion om film och jagideal. För det andra vill jag knyta an till en religionssociologisk diskussion om religiös förändring i det senmoderna samhället och olika perspektiv på religionens individualisering knutet till mitt övergripande intresse om spelfilm som en resurs för individens meningsskapande på existentiell nivå. 220

KAPITEL 7 – DISKUSSION I detta kapitel diskuterar jag resultatet av min undersökning. Frågan är för det första hur filmvetenskaplig teori med kognitivt orienterade infallsvinklar fungerar. För det andra problematiserar jag en religionssociologisk diskussion om religionens avtraditionalisering och samhällets individualisering, med ett förhöjt fokus på självet. Jag avslutar med en reflektion om möjliga perspektiv för framtida studier innan jag knyter samman avhandlingen i min slutsats. 7.1. Vad har min analys svarat på? En hypotes gjorde gällande att spelfilm är en resurs för individen i form av en kulturell impuls. Med hjälp av sociokognitiv teori kan en mer fördjupad förståelse av individens meningsskapande processer utvecklas när ett yttre mediegenererat fenomen – en spelfilm – möter individens inre och vederbörandes tolkningskreativitet. Som resultatet visade fanns det en stor variation i skapandet av meningsbärande perspektiv när referenser gjordes mellan olika spelfilmer och det egna vardagslivet. I gruppsamtalen om filmen Kontakt (1997) och i intervjuerna fanns en oförutsägbarhet kring vilka delar av filmens sujet som blev mest tongivande för respondenterna och vilka aspekter som kom att tillmätas störst personlig betydelse. I mötet med filmens narrativa struktur på sujetnivå, skapade varje respondent en mening av filmen som var associativt mycket infallsrik. Denna lät sig inte helt styras av sujetens narrativa anvisningar utan berättelsen låg till grund för relativt personliga fabulakonstruktioner. Detta vill jag relatera till Bordwell och Thompsons syn på filmtolkning. ”We create the story in our minds on the basis of cues in the plot” (Bordwell & Thompson 1997: 93). Jag menar att det också förstärker Bordwells syn på filmtolkningsprocessen i diskussionen med Seymour Chatman som kritiserat Bordwell för att inte ta tillräcklig hänsyn till sujetens styrande faktor vid filmtolkning. Bordwell ståndpunkt menar jag får stöd av det empiriska resultatet, som understryker publikens tolkningsfrihet i den dialektiska processen vid filmtolkning. Konstruktionen av filmens mening var metaforiskt flexibel. Ju högre meningsnivå, dvs. implicit eller symptomatisk nivå, desto mer personligt konstruerades tolkningarna. 221

Utöver att ge en del svar på huvudfrågeställningen har också följdfrågan<br />

belysts. Hur mycket styrs individer i sina tolkningar utifrån en tolkningshorisont<br />

internaliserad gen<strong>om</strong> primär <strong>och</strong> sekundär socialisation? Individer<br />

kategoriserade enligt olika bakgrund vad gäller religiös socialisation eller<br />

nutida religiös praktik har inte skiljt sig åt från varandra. Oavsett tolkningshorisont<br />

har film kunnat fungera s<strong>om</strong> en kreativ resurs för existentiella tankar.<br />

Individens tolkningsfrihet <strong>och</strong> kreativitet när det gällt vilka generaliseringar<br />

man har gjort mellan filmens intra-textuella sammanhang <strong>och</strong> verklighetens<br />

extra-textuella kontext har ytterligare understrukits.<br />

Den oförutsägbarhet med vilken respondenterna generaliserade från filmens<br />

intratextuella nivåer till det egna livets vardag extra-textuellt är värd att<br />

dröja vid <strong>och</strong> reflektera mer kring s<strong>om</strong> ett <strong>om</strong>råde att i framtiden fördjupa sig<br />

i med publikundersökningar <strong>om</strong> film <strong>och</strong> meningsskapande.<br />

De kognitiva processer s<strong>om</strong> teoretiskt kunde beskrivas med hjälp av personschematiska<br />

<strong>och</strong> självschematiska strukturer har givit mig en fördjupad<br />

förståelse av hur existentiella frågor hanteras vid filmkonsumtion <strong>och</strong> också<br />

hur filmupplevelser kan utgöra inspiration till en kontinuerlig individuell<br />

förändringsprocess över tid.<br />

Om jag vill sammanfatta mitt resultat i en mening så blir det på följande<br />

sätt. Omfattande personschematiska föreställningar <strong>om</strong> fiktiva huvudkaraktärer<br />

<strong>och</strong> deras sätt att vara, k<strong>om</strong>bineras av respondenten med dynamiska överlappningar<br />

till introspektiva <strong>och</strong> självschematiska föreställningar kring respondentens<br />

egna karaktärsdrag, relaterat till vissa existentiella frågor, vid en<br />

given tidpunkt i livet. Det vill säga ett samspel mellan kultur <strong>och</strong> kognition i<br />

tre kontexter; en socio-historisk process, en socio-kulturell interaktion med<br />

<strong>om</strong>världen samt inre psykiska processer.<br />

Detta anser jag vara det huvudsakliga svaret på min frågeställning. Om,<br />

<strong>och</strong> i så fall, på vilket sätt <strong>och</strong> under vilka <strong>om</strong>ständigheter kan film vara en<br />

resurs för individers tankar <strong>om</strong> existentiella frågor?<br />

I nästa kapitel vill jag diskutera detta resultat <strong>och</strong> knyta an till två olika<br />

teoretiska kontexter. För det första vill jag fördjupa en diskussion <strong>om</strong> film<br />

<strong>och</strong> jagideal. För det andra vill jag knyta an till en religionssociologisk diskussion<br />

<strong>om</strong> religiös förändring i det senmoderna samhället <strong>och</strong> olika perspektiv<br />

på religionens individualisering knutet till mitt övergripande intresse<br />

<strong>om</strong> <strong>spelfilm</strong> s<strong>om</strong> en resurs för individens meningsskapande på existentiell<br />

nivå.<br />

220

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!