En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
Utöver att ge en del svar på huvudfrågeställningen har också följdfrågan belysts. Hur mycket styrs individer i sina tolkningar utifrån en tolkningshorisont internaliserad genom primär och sekundär socialisation? Individer kategoriserade enligt olika bakgrund vad gäller religiös socialisation eller nutida religiös praktik har inte skiljt sig åt från varandra. Oavsett tolkningshorisont har film kunnat fungera som en kreativ resurs för existentiella tankar. Individens tolkningsfrihet och kreativitet när det gällt vilka generaliseringar man har gjort mellan filmens intra-textuella sammanhang och verklighetens extra-textuella kontext har ytterligare understrukits. Den oförutsägbarhet med vilken respondenterna generaliserade från filmens intratextuella nivåer till det egna livets vardag extra-textuellt är värd att dröja vid och reflektera mer kring som ett område att i framtiden fördjupa sig i med publikundersökningar om film och meningsskapande. De kognitiva processer som teoretiskt kunde beskrivas med hjälp av personschematiska och självschematiska strukturer har givit mig en fördjupad förståelse av hur existentiella frågor hanteras vid filmkonsumtion och också hur filmupplevelser kan utgöra inspiration till en kontinuerlig individuell förändringsprocess över tid. Om jag vill sammanfatta mitt resultat i en mening så blir det på följande sätt. Omfattande personschematiska föreställningar om fiktiva huvudkaraktärer och deras sätt att vara, kombineras av respondenten med dynamiska överlappningar till introspektiva och självschematiska föreställningar kring respondentens egna karaktärsdrag, relaterat till vissa existentiella frågor, vid en given tidpunkt i livet. Det vill säga ett samspel mellan kultur och kognition i tre kontexter; en socio-historisk process, en socio-kulturell interaktion med omvärlden samt inre psykiska processer. Detta anser jag vara det huvudsakliga svaret på min frågeställning. Om, och i så fall, på vilket sätt och under vilka omständigheter kan film vara en resurs för individers tankar om existentiella frågor? I nästa kapitel vill jag diskutera detta resultat och knyta an till två olika teoretiska kontexter. För det första vill jag fördjupa en diskussion om film och jagideal. För det andra vill jag knyta an till en religionssociologisk diskussion om religiös förändring i det senmoderna samhället och olika perspektiv på religionens individualisering knutet till mitt övergripande intresse om spelfilm som en resurs för individens meningsskapande på existentiell nivå. 220
KAPITEL 7 – DISKUSSION I detta kapitel diskuterar jag resultatet av min undersökning. Frågan är för det första hur filmvetenskaplig teori med kognitivt orienterade infallsvinklar fungerar. För det andra problematiserar jag en religionssociologisk diskussion om religionens avtraditionalisering och samhällets individualisering, med ett förhöjt fokus på självet. Jag avslutar med en reflektion om möjliga perspektiv för framtida studier innan jag knyter samman avhandlingen i min slutsats. 7.1. Vad har min analys svarat på? En hypotes gjorde gällande att spelfilm är en resurs för individen i form av en kulturell impuls. Med hjälp av sociokognitiv teori kan en mer fördjupad förståelse av individens meningsskapande processer utvecklas när ett yttre mediegenererat fenomen – en spelfilm – möter individens inre och vederbörandes tolkningskreativitet. Som resultatet visade fanns det en stor variation i skapandet av meningsbärande perspektiv när referenser gjordes mellan olika spelfilmer och det egna vardagslivet. I gruppsamtalen om filmen Kontakt (1997) och i intervjuerna fanns en oförutsägbarhet kring vilka delar av filmens sujet som blev mest tongivande för respondenterna och vilka aspekter som kom att tillmätas störst personlig betydelse. I mötet med filmens narrativa struktur på sujetnivå, skapade varje respondent en mening av filmen som var associativt mycket infallsrik. Denna lät sig inte helt styras av sujetens narrativa anvisningar utan berättelsen låg till grund för relativt personliga fabulakonstruktioner. Detta vill jag relatera till Bordwell och Thompsons syn på filmtolkning. ”We create the story in our minds on the basis of cues in the plot” (Bordwell & Thompson 1997: 93). Jag menar att det också förstärker Bordwells syn på filmtolkningsprocessen i diskussionen med Seymour Chatman som kritiserat Bordwell för att inte ta tillräcklig hänsyn till sujetens styrande faktor vid filmtolkning. Bordwell ståndpunkt menar jag får stöd av det empiriska resultatet, som understryker publikens tolkningsfrihet i den dialektiska processen vid filmtolkning. Konstruktionen av filmens mening var metaforiskt flexibel. Ju högre meningsnivå, dvs. implicit eller symptomatisk nivå, desto mer personligt konstruerades tolkningarna. 221
- Page 170 and 171: Fråga 1: Existentiella frågor Vil
- Page 172 and 173: 172 tagit det till mig i alla fall.
- Page 174 and 175: 5.5.9. Caterinas film - The Butterf
- Page 176 and 177: Hon gjorde många och spontana kopp
- Page 178 and 179: dens syn på livet och upplevelse a
- Page 180 and 181: lev fel och tänkte att nu skiter j
- Page 182 and 183: Filmen Änglagård gav Karin en bil
- Page 184 and 185: li en personligt viktig film för L
- Page 186 and 187: som hennes klass fick under högsta
- Page 188 and 189: akut situation. Samtalet med henne
- Page 190 and 191: Fråga 2: Tolkningsschema Genom vil
- Page 192 and 193: Tabell 35. Peters profil Existentie
- Page 194 and 195: Maria hade en välutvecklad medvete
- Page 196 and 197: hon tyckt och tänkt tidigare och v
- Page 198 and 199: Tabell 37. Respondenternas favoritf
- Page 200 and 201: närmast linjärt med graden av rel
- Page 202 and 203: mat då åtta av tretton respondent
- Page 204 and 205: Kritisk mot viss filmvetenskaplig t
- Page 206 and 207: själv och sina existentiella fråg
- Page 208 and 209: teman fanns med i samtalet om Fight
- Page 210 and 211: ande kyrkans belastade historia bet
- Page 212 and 213: Vilka existentiella frågor aktiver
- Page 214 and 215: KAPITEL 6 - RESULTAT I detta kapite
- Page 216 and 217: av enkätsvaren pekade på att en t
- Page 218 and 219: Fokusgruppintervjun har givit lite
- Page 222 and 223: Den frihet med vilken respondentern
- Page 224 and 225: 7.2.2. Centrala föreställningar e
- Page 226 and 227: De meningsskapande processer jag pr
- Page 228 and 229: 1997: 13). Olika forskare inom det
- Page 230 and 231: 230 [W]e claim that a more specific
- Page 232 and 233: 7.4. Tillbaka till utgångspunkten
- Page 234 and 235: För det tredje har jag komplettera
- Page 236 and 237: My aim as a sociologist of religion
- Page 238 and 239: Religious Change Secondly, I discus
- Page 240 and 241: prehend fiction narratives. They ar
- Page 242 and 243: 8.5. Interviews - focus-groups and
- Page 244 and 245: essed this mainly through story sch
- Page 246 and 247: individual purpose in life and the
- Page 248 and 249: Författarens tack Vid teologen i U
- Page 250 and 251: Tack till er som med gemensamma kra
- Page 252 and 253: Bellah, Robert N., Madsen, Richard,
- Page 254 and 255: Fraser, Peter (1998). Images of the
- Page 256 and 257: Citizen Discourses. Theoretical and
- Page 258 and 259: Maia, Rousiley Celi Moriera (2001).
- Page 260 and 261: Ribrant, Gunnar (2006). “High-Tec
- Page 262 and 263: Thompson, John B. (1995). The Media
- Page 264 and 265: BILAGOR Enkät 86 264 Film och reli
- Page 266 and 267: Fråga 7: Film är underhållning.
- Page 268 and 269: Om ja, dvs, stämmer ganska bra ell
Utöver att ge en del svar på huvudfrågeställningen har också följdfrågan<br />
belysts. Hur mycket styrs individer i sina tolkningar utifrån en tolkningshorisont<br />
internaliserad gen<strong>om</strong> primär <strong>och</strong> sekundär socialisation? Individer<br />
kategoriserade enligt olika bakgrund vad gäller religiös socialisation eller<br />
nutida religiös praktik har inte skiljt sig åt från varandra. Oavsett tolkningshorisont<br />
har film kunnat fungera s<strong>om</strong> en kreativ resurs för existentiella tankar.<br />
Individens tolkningsfrihet <strong>och</strong> kreativitet när det gällt vilka generaliseringar<br />
man har gjort mellan filmens intra-textuella sammanhang <strong>och</strong> verklighetens<br />
extra-textuella kontext har ytterligare understrukits.<br />
Den oförutsägbarhet med vilken respondenterna generaliserade från filmens<br />
intratextuella nivåer till det egna livets vardag extra-textuellt är värd att<br />
dröja vid <strong>och</strong> reflektera mer kring s<strong>om</strong> ett <strong>om</strong>råde att i framtiden fördjupa sig<br />
i med publikundersökningar <strong>om</strong> film <strong>och</strong> meningsskapande.<br />
De kognitiva processer s<strong>om</strong> teoretiskt kunde beskrivas med hjälp av personschematiska<br />
<strong>och</strong> självschematiska strukturer har givit mig en fördjupad<br />
förståelse av hur existentiella frågor hanteras vid filmkonsumtion <strong>och</strong> också<br />
hur filmupplevelser kan utgöra inspiration till en kontinuerlig individuell<br />
förändringsprocess över tid.<br />
Om jag vill sammanfatta mitt resultat i en mening så blir det på följande<br />
sätt. Omfattande personschematiska föreställningar <strong>om</strong> fiktiva huvudkaraktärer<br />
<strong>och</strong> deras sätt att vara, k<strong>om</strong>bineras av respondenten med dynamiska överlappningar<br />
till introspektiva <strong>och</strong> självschematiska föreställningar kring respondentens<br />
egna karaktärsdrag, relaterat till vissa existentiella frågor, vid en<br />
given tidpunkt i livet. Det vill säga ett samspel mellan kultur <strong>och</strong> kognition i<br />
tre kontexter; en socio-historisk process, en socio-kulturell interaktion med<br />
<strong>om</strong>världen samt inre psykiska processer.<br />
Detta anser jag vara det huvudsakliga svaret på min frågeställning. Om,<br />
<strong>och</strong> i så fall, på vilket sätt <strong>och</strong> under vilka <strong>om</strong>ständigheter kan film vara en<br />
resurs för individers tankar <strong>om</strong> existentiella frågor?<br />
I nästa kapitel vill jag diskutera detta resultat <strong>och</strong> knyta an till två olika<br />
teoretiska kontexter. För det första vill jag fördjupa en diskussion <strong>om</strong> film<br />
<strong>och</strong> jagideal. För det andra vill jag knyta an till en religionssociologisk diskussion<br />
<strong>om</strong> religiös förändring i det senmoderna samhället <strong>och</strong> olika perspektiv<br />
på religionens individualisering knutet till mitt övergripande intresse<br />
<strong>om</strong> <strong>spelfilm</strong> s<strong>om</strong> en resurs för individens meningsskapande på existentiell<br />
nivå.<br />
220