En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
av enkätsvaren pekade på att en tredjedel av alla svarande, den tredjedel som uppgivit att film är mycket viktigt i livet gjorde det. De öppna frågorna i enkäten med citatexempel har illustrerat hur individer reflekterar och tänkt runt en rad olika existentiella frågor såsom uppfattningar om viktiga aspekter för upplevelsen av det egna livets livsuppgift och mening, relationsfrågor med inslag av ansvars- och skuldaspekter, personliga etiska dilemman i olika livssituationer, resonemang om rätt och fel, värderingar i livet m.m. … och i så fall, på vilket sätt och under vilka omständigheter kan film vara en impuls för individers tankar om existentiella frågor? Enkätresultatet svarade inte på vilket sätt och under vilka omständigheter individer använder film som en resurs för tankar om existentiella frågor och var inte heller konstruerad för att generera svar på denna del av frågeställningen. Inte heller var enkäten konstruerad för att ge svar på följdfrågeställningen om hur mycket individerna styrdes i sina tolkningar av film av sin bakgrund och tolkningshorisont. Utifrån dessa frågor gick jag vidare och kompletterade den kvantitativa metoden och analysen av sambanden i mitt enkätresultat med en kvalitativ metod i form av fokusgrupper och individuella samtal, för att analysera meningsskapande processer på individnivå genom intervjuer, både i grupp och individuellt. Ur enkätmaterialet skapade jag tre kategorier av respondenter; grupp 1, ’mindre religiös socialisation/praktik’: Kia, Erik, Jon, Radomir och Sofia, grupp 2, ’blandad grupp’: Madeleine, Victoria, Jakob och Caterina samt grupp 3, ’mer religiös socialisation/praktik’: Karin, Lena, Peter och Maria. 6.1.2. Steg 2. Resultat fokusgrupper Min huvudfrågeställning kompletterades med en följdfråga. Hur mycket styrs individer i sina tolkningar utifrån en tolkningshorisont internaliserad genom primär och sekundär socialisation? Gruppintervjun kring filmen Kontakt (1997) provocerade frågan om vad som hände i filmen och hur individen kunde förstå filmens sujet och svaret på den frågan berördes på ett atypiskt sett. Tolkningarna av denna valda film med dess öppna slut följde inte ett förväntat mönster, där socialisation styrde förståelsen av filmen i enlighet med individernas tolkningshorisont och detta svarade till en del på följdfrågeställningen. Resultatet från fokusgrupperna fördjupade komplexiteten kring hur jag uppfattat de meningsskapande processerna runt en filmupplevelse och resultatet från gruppintervjuerna menar jag har pekat i motstridiga riktningar Grupperna var konstruerade enligt samma modell, med ett par respondenter med mer religiös bakgrund och religiös praktik, ett par med mindre religiös bakgrund och mindre religiös praktik och ett par respondenter av blan- 216
dad tolkningshorisont med antingen religiös bakgrund och icke-religiös nutidspraktik eller vice versa. Fokusgrupperna kom att skapa en meningskonstruktion på flera nivåer samtidigt, dels som ett resultat av gruppdynamiska processer, dels som ett resultat av mitt forskningsfokus. I gruppintervjuerna kring filmen Kontakt (1997) ledde analysen fram till resultatet att respondenterna rörde sig på åtminstone två olika abstraktionsnivåer av tolkning i diskussionen av filmens handling. I ena gruppen samlades majoriteten runt tolkningen att Ellie Arroway gjort en konkret resa i yttre rymden, i andra samlas majoriteten runt tolkningen att hon gjort en psykisk inre resa (se kapitel 5.2.4. Tolkningsalternativ utifrån tolkningshorisont). Med mitt fokus på den intra-textuella tolkningsnivån tolkar jag det som att det uppstod gruppkohesionsfenomen där de två olika gruppsamtalen utvecklades runt något av en gemensam gruppåsikt med två huvudalternativ som kom att bli olika i de två grupperna. Gruppsituationen och min egen medverkan tvingade respondenterna till vissa hänsyn som jag menar kom att påverka gruppsamtalen till att röra sig på en viss nivå och i vissa riktningar. Min roll som deltagande forskare menar jag också har spelat in då jag valde att fokusera på intrigen och filmens handling i sujeten vilket resulterade i att individerna i sin konstruktion av filmens fabula, av mig tvingades röra sig på en tolkningsnivå som behandlade filmens explicita betydelse. På frågan om filmens explicita mening fanns ej någon relation mellan sociokognitiv bakgrund, tolkningshorisont och filmtolkning. Det som framför allt framträdde i den delen av processen var hur meningsskapandet kunde påverkas av gruppdynamiken där själva gruppsamtalet manifesterade en dynamik av kollektivt meningsskapande och grupptolkning. När istället den spontana tolkningsprocessen fick större svängrum gjordes mer associativa tolkningar på implicita eller symptomatiska meningsnivåer enligt Bordwells taxonomi (se kapitel 2.3.3. Film och fyra tolkningsnivåer). Svarsmönstren kom då att antyda linjer i meningsskapandet som mer konstruerades i enlighet med tolkningshorisontens förväntade riktningar men svaren har också lyft fram den individuella kreativitetetens kraft. De individuella tolkningarna om vad som hade bäring för deras eget liv var både kreativa och svårförutsägbara när referenser gjordes med betydelse i det faktiska livet på ett personligt plan (se tabell 23. Tematisering av filmens innehåll utifrån tolkningshorisont). Svaren överensstämde mer med respektive persons sociokognitiva bakgrund och tolkningshorisont. Underlaget har varit begränsat och svarsmönstret i stickprovet bör inte låna sig till kvantifieringar men har i alla fall noterats. Detta resultat har berört det som min följdfråga adresserat. Hur mycket styrs individer i sina tolkningar utifrån en tolkningshorisont internaliserad genom primär och sekundär socialisation? 217
- Page 166 and 167: ande i reflektioner kring filmen oc
- Page 168 and 169: ningar utan hon bejakade eftertryck
- Page 170 and 171: Fråga 1: Existentiella frågor Vil
- Page 172 and 173: 172 tagit det till mig i alla fall.
- Page 174 and 175: 5.5.9. Caterinas film - The Butterf
- Page 176 and 177: Hon gjorde många och spontana kopp
- Page 178 and 179: dens syn på livet och upplevelse a
- Page 180 and 181: lev fel och tänkte att nu skiter j
- Page 182 and 183: Filmen Änglagård gav Karin en bil
- Page 184 and 185: li en personligt viktig film för L
- Page 186 and 187: som hennes klass fick under högsta
- Page 188 and 189: akut situation. Samtalet med henne
- Page 190 and 191: Fråga 2: Tolkningsschema Genom vil
- Page 192 and 193: Tabell 35. Peters profil Existentie
- Page 194 and 195: Maria hade en välutvecklad medvete
- Page 196 and 197: hon tyckt och tänkt tidigare och v
- Page 198 and 199: Tabell 37. Respondenternas favoritf
- Page 200 and 201: närmast linjärt med graden av rel
- Page 202 and 203: mat då åtta av tretton respondent
- Page 204 and 205: Kritisk mot viss filmvetenskaplig t
- Page 206 and 207: själv och sina existentiella fråg
- Page 208 and 209: teman fanns med i samtalet om Fight
- Page 210 and 211: ande kyrkans belastade historia bet
- Page 212 and 213: Vilka existentiella frågor aktiver
- Page 214 and 215: KAPITEL 6 - RESULTAT I detta kapite
- Page 218 and 219: Fokusgruppintervjun har givit lite
- Page 220 and 221: Utöver att ge en del svar på huvu
- Page 222 and 223: Den frihet med vilken respondentern
- Page 224 and 225: 7.2.2. Centrala föreställningar e
- Page 226 and 227: De meningsskapande processer jag pr
- Page 228 and 229: 1997: 13). Olika forskare inom det
- Page 230 and 231: 230 [W]e claim that a more specific
- Page 232 and 233: 7.4. Tillbaka till utgångspunkten
- Page 234 and 235: För det tredje har jag komplettera
- Page 236 and 237: My aim as a sociologist of religion
- Page 238 and 239: Religious Change Secondly, I discus
- Page 240 and 241: prehend fiction narratives. They ar
- Page 242 and 243: 8.5. Interviews - focus-groups and
- Page 244 and 245: essed this mainly through story sch
- Page 246 and 247: individual purpose in life and the
- Page 248 and 249: Författarens tack Vid teologen i U
- Page 250 and 251: Tack till er som med gemensamma kra
- Page 252 and 253: Bellah, Robert N., Madsen, Richard,
- Page 254 and 255: Fraser, Peter (1998). Images of the
- Page 256 and 257: Citizen Discourses. Theoretical and
- Page 258 and 259: Maia, Rousiley Celi Moriera (2001).
- Page 260 and 261: Ribrant, Gunnar (2006). “High-Tec
- Page 262 and 263: Thompson, John B. (1995). The Media
- Page 264 and 265: BILAGOR Enkät 86 264 Film och reli
av enkätsvaren pekade på att en tredjedel av alla svarande, den tredjedel s<strong>om</strong><br />
uppgivit att film är mycket viktigt i livet gjorde det. De öppna frågorna i<br />
enkäten med citatexempel har illustrerat hur individer reflekterar <strong>och</strong> tänkt<br />
runt en rad olika existentiella frågor sås<strong>om</strong> uppfattningar <strong>om</strong> viktiga aspekter<br />
för upplevelsen av det egna livets livsuppgift <strong>och</strong> mening, relationsfrågor<br />
med inslag av ansvars- <strong>och</strong> skuldaspekter, personliga etiska dilemman i olika<br />
livssituationer, resonemang <strong>om</strong> rätt <strong>och</strong> fel, värderingar i livet m.m.<br />
… <strong>och</strong> i så fall, på vilket sätt <strong>och</strong> under vilka <strong>om</strong>ständigheter kan film<br />
vara en impuls för individers tankar <strong>om</strong> existentiella frågor?<br />
<strong>En</strong>kätresultatet svarade inte på vilket sätt <strong>och</strong> under vilka <strong>om</strong>ständigheter<br />
individer använder film s<strong>om</strong> en resurs för tankar <strong>om</strong> existentiella frågor <strong>och</strong><br />
var inte heller konstruerad för att generera svar på denna del av frågeställningen.<br />
Inte heller var enkäten konstruerad för att ge svar på följdfrågeställningen<br />
<strong>om</strong> hur mycket individerna styrdes i sina tolkningar av film av sin<br />
bakgrund <strong>och</strong> tolkningshorisont.<br />
Utifrån dessa frågor gick jag vidare <strong>och</strong> k<strong>om</strong>pletterade den kvantitativa<br />
metoden <strong>och</strong> analysen av sambanden i mitt enkätresultat med en kvalitativ<br />
metod i form av fokusgrupper <strong>och</strong> individuella samtal, för att analysera meningsskapande<br />
processer på individnivå gen<strong>om</strong> intervjuer, både i grupp <strong>och</strong><br />
individuellt.<br />
Ur enkätmaterialet skapade jag tre kategorier av respondenter; grupp 1,<br />
’mindre religiös socialisation/praktik’: Kia, Erik, Jon, Rad<strong>om</strong>ir <strong>och</strong> Sofia,<br />
grupp 2, ’blandad grupp’: Madeleine, Victoria, Jakob <strong>och</strong> Caterina samt<br />
grupp 3, ’mer religiös socialisation/praktik’: Karin, Lena, Peter <strong>och</strong> Maria.<br />
6.1.2. Steg 2. Resultat fokusgrupper<br />
Min huvudfrågeställning k<strong>om</strong>pletterades med en följdfråga. Hur mycket styrs<br />
individer i sina tolkningar utifrån en tolkningshorisont internaliserad gen<strong>om</strong><br />
primär <strong>och</strong> sekundär socialisation? Gruppintervjun kring filmen Kontakt<br />
(1997) provocerade frågan <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> hände i filmen <strong>och</strong> hur individen<br />
kunde förstå filmens sujet <strong>och</strong> svaret på den frågan berördes på ett atypiskt<br />
sett.<br />
Tolkningarna av denna valda film med dess öppna slut följde inte ett förväntat<br />
mönster, där socialisation styrde förståelsen av filmen i enlighet med<br />
individernas tolkningshorisont <strong>och</strong> detta svarade till en del på följdfrågeställningen.<br />
Resultatet från fokusgrupperna fördjupade k<strong>om</strong>plexiteten kring hur jag<br />
uppfattat de meningsskapande processerna runt en filmupplevelse <strong>och</strong> resultatet<br />
från gruppintervjuerna menar jag har pekat i motstridiga riktningar<br />
Grupperna var konstruerade enligt samma modell, med ett par respondenter<br />
med mer religiös bakgrund <strong>och</strong> religiös praktik, ett par med mindre religiös<br />
bakgrund <strong>och</strong> mindre religiös praktik <strong>och</strong> ett par respondenter av blan-<br />
216
Change language