En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
Vilka existentiella frågor aktiverar den valda filmen? Vissa existentiella frågor har varit mer i bakgrunden vid en summering av vilka frågor respondenterna valde att koncentrera sina resonemang kring. Frågor om vad som händer med våra liv när vi dör och frågor om Gud var mycket nedtonade liksom ontologiska funderingar om verklighetens väsen. Dessa frågor av mer filosofisk spekulativ karaktär har således stått tillbaka för mer immanent orienterade livsfrågor om vilka moraliska principer människan bör leva utifrån samt det ansvar som människor har i relation till varandra som medmänniskor i tillvaron, men också ett fokus på den individuella livsuppgiften kopplat till frågan om det egna livets mening här och nu. Immanenta frågor dominerar på bekostnad av transcendenta frågor. Även med hänsyn taget till analysinstrumentets öppenhet för möjliga omkategoriseringar i olika intervjuer så menar jag att det föreligger ett mönster som borde kunna kvarstå som ett helhetsintryck. Genom vilket tolkningsschema hanteras frågorna och på vilket sätt? Mina intervjupersoner använde de allra flesta av de stipulerade tolkningsramarna vid bearbetningen av en engagerande film. Det gick att identifiera en fokusering av framför allt två schemastrukturer som stått i en viss särklass bland filmåskådarnas kognitiva process och det är personschemat respektive självschemat. Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med en vald favoritfilm? När det gällde exempel på kognitiva förändringsprocesser dominerande ’tuning’ där jag argumenterade för att sex eller åtta av tretton respondenter illustrerade denna variant av förändring. Inom ramen för en andra förändringsvariant där kognitivt innehåll ömsom hanteras inom ett dominerande kognitivt perspektiv och ömsom ett underordnat placerade jag två eller fyra respondenter. Beträffande en tredje process av omvändelsemodell; ’conversion’ kunde tre respondenter diskuteras som exempel på kognitivt förändring av omvändelsemodell; ’conversion’. Två av dessa respondenter kunde också förstås enligt en förändringsmodell av typen antingen ’tuning’ i ena fallet och i det andra fallet enligt modellen omdisponering mellan ett dominerande och ett underordnat tolkningsmönster. En respondent kunde jag inte tolka som hemmahörande i någon kategori. Vilka referenser görs mellan filmens värld och individens eget liv, dvs. ett moment av extra-textualisering? Svarsmönstren har antytt att meningsskapandet i viss mån följt tolkningshorisontens förväntade riktningar men svaren har också – och kanske framför allt – lyft fram den individuella kreativitetens kraft. Förmågan att gå från ett tema i en film till en personlig relevant nivå, dvs. extra-textualisera är påfallande fantasifull och mycket svår att förutse. Framför allt har individens meningsskapande ur ett kognitivt psykologiskt mikroperspektiv belysts i vissa delar. Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en vald favoritfilm kunnat fungera som en resurs för förändring/förstärkning av individens syn på livet och upplevelse av tillvaron? Jag lyfte in en diskussion om 212
den sociala kontexten där det tolkande subjektet sattes in i ett sammanhang som tillhörig en social situation i en given historiskt och kulturell situation. Då framträdde ytterligare konturer kring respektive respondent som illustrerade hur en stark filmupplevelse ingått i unika personliga och sociala omständigheter. I Madeleine och Kias fall var filmupplevelsen explicit knuten till i sociala aktiviteter med nära signifikanta relationer. I andra fall bekräftade och fördjupade filmupplevelsen mer implicit respondenternas sociala tillhörighet och livssammanhang såsom för Radomir, Sofia, Erik, Jakob, Karin, Victoria och Peter. Denna analys av film som medierad kulturell impuls, tolkad som en del av en given situation i det personliga livsförloppet och i en given social kontext har skapat mer förståelse för frågeställningens mellandel … under vilka omständigheter… individer använder film som resurs för tankar om existentiella frågor. Hos respondenterna Caterina, Maria och Lena så utgjorde filmupplevelsen en impuls till omorientering mot något nytt som bröt ny mark och skapade kognitiva tillfällen för alternativa tolkningsperspektiv, mer omfattande livsåskådningsmässigt för Maria, mer handlingsorienterat för Caterina och mer situationsbundet och tillfälligt för Lena. Det som stått allra tydligast klart för mig efter analysen av de individuella intervjuerna har varit den stora roll självschematiska processer spelat vid tillägnelse av spelfilm med inverkan på individers sätt att se på livet och uppleva tillvaron. De kognitiva processer som teoretiskt kan beskrivas utifrån personschematiska och självschematiska strukturer har givit mig en fördjupad förståelse av hur existentiella frågor hanterats vid filmkonsumtion. De personschematiska kognitiva föreställningar om huvudkaraktärer och deras sätt att vara, och deras livshållning och karaktärsdrag med moraliska och existentiella förtecken och de till synes sömlösa växlingar som respondenterna gjort från karaktärer i filmen till omfattande självschematiska föreställningar kring likaledes moraliska och existentiella dimensioner har varit överraskande och kraftfulla. Dessa processer teoretiska tolkade med hjälp av schemateori har kastat ljus över den del av min frågeställning som handlat om …på vilket sätt… individer använder film som resurs för tankar om existentiella frågor. Det tycktes äga rum genom en på en gång, ett både känslomässigt och kognitivt engagemang, som skapat ett dynamiskt innehållsligt flöde mellan framför allt person- och självschema. Analysen av de individuella intervjuerna har understrukit med vilken frihet mening skapas vid filmtittande. Att det växte fram en koncentration på frågor av immanent karaktär bekräftade senare års religionssociologisk forskning som pekat i den riktningen (Sjödin 2001, Ahlin 2005, Sjöborg 2006). 213
- Page 162 and 163: Fråga 4: Kognitiv förändring Hur
- Page 164 and 165: pappa och sina två syskon på bio
- Page 166 and 167: ande i reflektioner kring filmen oc
- Page 168 and 169: ningar utan hon bejakade eftertryck
- Page 170 and 171: Fråga 1: Existentiella frågor Vil
- Page 172 and 173: 172 tagit det till mig i alla fall.
- Page 174 and 175: 5.5.9. Caterinas film - The Butterf
- Page 176 and 177: Hon gjorde många och spontana kopp
- Page 178 and 179: dens syn på livet och upplevelse a
- Page 180 and 181: lev fel och tänkte att nu skiter j
- Page 182 and 183: Filmen Änglagård gav Karin en bil
- Page 184 and 185: li en personligt viktig film för L
- Page 186 and 187: som hennes klass fick under högsta
- Page 188 and 189: akut situation. Samtalet med henne
- Page 190 and 191: Fråga 2: Tolkningsschema Genom vil
- Page 192 and 193: Tabell 35. Peters profil Existentie
- Page 194 and 195: Maria hade en välutvecklad medvete
- Page 196 and 197: hon tyckt och tänkt tidigare och v
- Page 198 and 199: Tabell 37. Respondenternas favoritf
- Page 200 and 201: närmast linjärt med graden av rel
- Page 202 and 203: mat då åtta av tretton respondent
- Page 204 and 205: Kritisk mot viss filmvetenskaplig t
- Page 206 and 207: själv och sina existentiella fråg
- Page 208 and 209: teman fanns med i samtalet om Fight
- Page 210 and 211: ande kyrkans belastade historia bet
- Page 214 and 215: KAPITEL 6 - RESULTAT I detta kapite
- Page 216 and 217: av enkätsvaren pekade på att en t
- Page 218 and 219: Fokusgruppintervjun har givit lite
- Page 220 and 221: Utöver att ge en del svar på huvu
- Page 222 and 223: Den frihet med vilken respondentern
- Page 224 and 225: 7.2.2. Centrala föreställningar e
- Page 226 and 227: De meningsskapande processer jag pr
- Page 228 and 229: 1997: 13). Olika forskare inom det
- Page 230 and 231: 230 [W]e claim that a more specific
- Page 232 and 233: 7.4. Tillbaka till utgångspunkten
- Page 234 and 235: För det tredje har jag komplettera
- Page 236 and 237: My aim as a sociologist of religion
- Page 238 and 239: Religious Change Secondly, I discus
- Page 240 and 241: prehend fiction narratives. They ar
- Page 242 and 243: 8.5. Interviews - focus-groups and
- Page 244 and 245: essed this mainly through story sch
- Page 246 and 247: individual purpose in life and the
- Page 248 and 249: Författarens tack Vid teologen i U
- Page 250 and 251: Tack till er som med gemensamma kra
- Page 252 and 253: Bellah, Robert N., Madsen, Richard,
- Page 254 and 255: Fraser, Peter (1998). Images of the
- Page 256 and 257: Citizen Discourses. Theoretical and
- Page 258 and 259: Maia, Rousiley Celi Moriera (2001).
- Page 260 and 261: Ribrant, Gunnar (2006). “High-Tec
Vilka existentiella frågor aktiverar den valda filmen? Vissa existentiella<br />
frågor har varit mer i bakgrunden vid en summering av vilka frågor respondenterna<br />
valde att koncentrera sina resonemang kring. Frågor <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong><br />
händer med våra liv när vi dör <strong>och</strong> frågor <strong>om</strong> Gud var mycket nedtonade<br />
liks<strong>om</strong> ontologiska funderingar <strong>om</strong> verklighetens väsen. Dessa frågor av mer<br />
filosofisk spekulativ karaktär har således stått tillbaka för mer immanent<br />
orienterade livsfrågor <strong>om</strong> vilka moraliska principer människan bör leva utifrån<br />
samt det ansvar s<strong>om</strong> människor har i relation till varandra s<strong>om</strong> medmänniskor<br />
i tillvaron, men också ett fokus på den individuella livsuppgiften<br />
kopplat till frågan <strong>om</strong> det egna livets mening här <strong>och</strong> nu. Immanenta frågor<br />
d<strong>om</strong>inerar på bekostnad av transcendenta frågor. Även med hänsyn taget till<br />
analysinstrumentets öppenhet för möjliga <strong>om</strong>kategoriseringar i olika intervjuer<br />
så menar jag att det föreligger ett mönster s<strong>om</strong> borde kunna kvarstå<br />
s<strong>om</strong> ett helhetsintryck.<br />
Gen<strong>om</strong> vilket tolkningsschema hanteras frågorna <strong>och</strong> på vilket sätt? Mina<br />
intervjupersoner använde de allra flesta av de stipulerade tolkningsramarna<br />
vid bearbetningen av en engagerande film. Det gick att identifiera en fokusering<br />
av framför allt två schemastrukturer s<strong>om</strong> stått i en viss särklass bland<br />
filmåskådarnas kognitiva process <strong>och</strong> det är personschemat respektive självschemat.<br />
Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med<br />
en vald favoritfilm? När det gällde exempel på kognitiva förändringsprocesser<br />
d<strong>om</strong>inerande ’tuning’ där jag argumenterade för att sex eller åtta av tretton<br />
respondenter illustrerade denna variant av förändring. In<strong>om</strong> ramen för en<br />
andra förändringsvariant där kognitivt innehåll öms<strong>om</strong> hanteras in<strong>om</strong> ett<br />
d<strong>om</strong>inerande kognitivt perspektiv <strong>och</strong> öms<strong>om</strong> ett underordnat placerade jag<br />
två eller fyra respondenter. Beträffande en tredje process av <strong>om</strong>vändelsemodell;<br />
’conversion’ kunde tre respondenter diskuteras s<strong>om</strong> exempel på<br />
kognitivt förändring av <strong>om</strong>vändelsemodell; ’conversion’. Två av dessa respondenter<br />
kunde också förstås enligt en förändringsmodell av typen antingen<br />
’tuning’ i ena fallet <strong>och</strong> i det andra fallet enligt modellen <strong>om</strong>disponering<br />
mellan ett d<strong>om</strong>inerande <strong>och</strong> ett underordnat tolkningsmönster. <strong>En</strong> respondent<br />
kunde jag inte tolka s<strong>om</strong> hemmahörande i någon kategori.<br />
Vilka referenser görs mellan filmens värld <strong>och</strong> individens eget liv, dvs. ett<br />
m<strong>om</strong>ent av extra-textualisering? Svarsmönstren har antytt att meningsskapandet<br />
i viss mån följt tolkningshorisontens förväntade riktningar men svaren<br />
har också – <strong>och</strong> kanske framför allt – lyft fram den individuella kreativitetens<br />
kraft. Förmågan att gå från ett tema i en film till en personlig relevant<br />
nivå, dvs. extra-textualisera är påfallande fantasifull <strong>och</strong> mycket svår att<br />
förutse. Framför allt har individens meningsskapande ur ett kognitivt psykologiskt<br />
mikroperspektiv belysts i vissa delar.<br />
Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en vald favoritfilm<br />
kunnat fungera s<strong>om</strong> en resurs för förändring/förstärkning av individens<br />
syn på livet <strong>och</strong> upplevelse av tillvaron? Jag lyfte in en diskussion <strong>om</strong><br />
212
Change language