En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

ningsskapande; 1: en socio-historisk process, 2: en socio-kulturell interaktion
med omvärlden samt 3: inre psykiska processer (Höijer 1998c: 169).
Jag vill i det här sammanhanget lyfta fram filmtillägnelsens sociala förankring
och hur Madeleine under sin mellanstadieperiod under sent 1980-tal
låtit Dirty Dancing vara en del av en social interaktion när hon och hennes
kompisar tillsammans såg filmen och dansade och sjöng med till favoritscenerna
tillsammans, ett samspel mellan individens interna kognitioner, sociala
relationer och tillgång till den externa kulturen i form av en filmupplevelse.
Kia om Weird Science
Även Kias val av film bör förstås insatt i en social situation enligt hennes
egen beskrivning. Hon och hennes bästa tjejkompis såg filmen Weird Science
första gången på video på högstadiet i skarven mellan 1980- och 1990-tal
och sedan såg de filmen tillsammans otaliga gånger, spolade filmen fram och
tillbaka tillsammans och lärde sig replikerna utantill.
Filmen Wierd Science utgjorde en viktig social ingrediens av delad gemenskap
med sin bästa kompis. De fann denna film mycket vildare och mer
passande deras galna humor och som vidgade ramarna för hur man kunde
vara som tuff, glad och offensiv tjej jämfört med de mainstreamfilmer deras
jämnåriga tjejer tittade på och hänfördes av.
Filmen hjälpte till att ta ut avståndet till dessa andra tjejer som Kia socialt
inte ville kännas vid i formandet av sin identitet som tjej, i linje med Josteins
Gripsruds resonemang om medieanvändningens funktion. Medierna bidrar
till att definiera verkligheten och bidrar till att ”bilda oss någon slags uppfattning
om var vi själva står, vilka vi är, vilka vi vill vara eller bli – och
vilka vi under alla omständigheter inte vill vara eller bli” (Gripsrud 1999:
17f).
5.8.2. Film som implicit integrerat med social aktivitet
I de flesta intervjuer såg det ut som att favoritfilmen bekräftade och fördjupade
åsikter och hållningar som redan etablerats livsåskådningsmässigt. I
Eriks fall om Den siste kejsaren, diskuterade Erik sin syn på svek i filmen
som ett av de bärande motiven och detta har också funnits med som en parallell
i Eriks livsbiografi under skoltiden på högstadiet där han fick lära sig den
hårda vägen hur utanförskap och ensamhet kunde kännas utan att han för den
skull menade att han var mobbad.
För Radomir fanns den sociala omgivningen med i bakgrunden till samtalet
om Fight Club där Radomir reflekterade över sin egen mansidentitet i
relation till filmens behandling av temat. Han gjorde också kopplingar till sin
uppväxt i en förort till Stockholm, både hur kompisgänget tillåtit en fysisk
och rå jargong liksom samspelet med sina bröder där brottning och utagerande
låtsasbråk varit givna inslag som han uppskattade mycket. Alla dessa
207