En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

mat då åtta av tretton respondenter gav detta tolkningsschema en stor plats i
sin filmreflektion.
5.7.2. Fördjupad diskussion om självschema
I flera intervjuer finns intressanta och spontana glidningar mellan huvudpersonens
sätt att vara och förhålla sig till olika situationer och introspektiva
resonemang om sitt eget själv. Inte minst i diskussioner om de tre existentiella
teman som återfanns i flera intervjuer; moraliska ideal, skuld och ansvar
samt livsuppgift och mening.
I den mentala självrepresentationen fanns inte bara existerande föreställningar
om det typiska för det egna jaget utan också möjliga och önskade
komponenter (Fiske & Taylor 1991: 189). Medier har en roll även vid skapandet
av självschema genom att ge individen möjlighet att konfronteras
med föreställda situationer och alternativa ideal och andra sätta att vara på
som inte möter personen i vardagslivet. Medier kan påverka människors
självbild såsom individen är, såsom individen skulle vilja vara och såsom
individen borde vara – eller absolut inte vill vara (Waldahl 1998: 48, Gripsrud
1999: 17).
När Fiske och Taylor går igenom forskningen inom detta område pekar de
på ett par intressanta studier som visar hur självmedvetenhet – selfawareness
- kan leda både till positiva och negativa resultat för individen.
Olika personer hanterar sig själv i relation till idealbilder på olika sätt. Har
individen ett starkt självförtroende och hög självuppskattning tenderar vederbörande
att fånga upp aspekter som stärker självbilden i riktning mot
idealbilden. En person med låg självuppskattning gör inte det.
En generell iakttagelse som diskuterats bland vissa schemaforskare handlar
om tendensen att självmedvetenhet och en ständig jämförelse med ett
självideal ofta utfaller till individens nackdel. Vederbörande lever inte upp
till idealet och resultatet kan hos vissa leda till depression och ångest med en
negativt förstärkande självmedvetenhet som slår över i destruktiv självupptagenhet.
Å andra sidan finns studier som menar att självmedvetna personer medvetna
om ett självideal tenderar att arbeta för att uppnå detta ideal och därför
gestaltar en personlighet som är mer hjälpsam, ärlig, flitig m.m. än andra.
(Fiske & Taylor 1991: 207).
I analysen av intervjuer sökte jag således teoretiskt efter exempel på dessa
självschematiska kristalleringspunkter kring två aspekter. För det första begreppsbilder
av självet som det faktiskt var enligt individen samt eftersträvansvärda
idealbilder av självet som individen omhuldade eller tyngdes
av. Och för det andra huruvida uttryckta självföreställningar var centrala och
schematiska för självbilden eller perifera och a-schematiska för självföreställningarna.
202