En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

närmast linjärt med graden av religiös orientering” (Sjödin 2001: 106). Men
Sjödin visar att även den grupp som saknar transcendent orientering ägnar
sig åt frågor om livets mening.
200
Ungdomar, religiösa som icke-religiösa, engagerar sig således i denna fråga,
ett resultat som utgör en bekräftelse på tidigare iakttagelser att livsfrågor spelar
en stor roll för både dagens ungdomar och vuxna svenskar (Sjödin 2001.
106).
Sjödin diskuterar en värdeförändring i termer av ”krympande transcendens”
eller en ”inriktning på livets grundläggande värden” – ”turn to life” – där
Sjödin konstaterar ett intresse för religion men att denna religiositet främst
har immanenta referenser (Sjödin 2001: 144f). Detta samstämmer med mina
undersökningsgrupper där både de grupper som kan beskrivas mindre religiös
orientering och mer religiös orientering tenderar att diskutera immanenta
värden snarare än transcendenta (se också kapitel 7.2.1. Postmateriella
värderingar).
Detta resultat förstärker diskussionen i Anders Sjöborgs forskning om den
samtida ”posttraditionella terräng” som den unga människan rör sig i (Sjöborg
2006: 33). I sin genomgång av forskningen om unga människors relation
till religion och livsåskådning och kring försvagade religiösa traditioner
lyfter Sjöborg fram privatreligiositeten och många unga människors skepsis
till religiösa institutioner och större orientering mot immanenta värden snarare
än transcendenta (Sjöborg 2006: 34).
Så långt ser det ut som om filmsamtalen pekat på att starka filmupplevelser
bidragit till bearbetning av existentiella frågor för olika grupper av individer
med olikartad tolkningshorisont och olika social bakgrund.
En omständighet som måste vägas in innan jag drar alltför långtgående
slutsatser kring detta resultat handlar om det som Ulf Sjödin lyfter fram när
han diskuterar den vikt som individen tillskriver ett givet värde (Sjödin
2001: 126).
För individens identitetsuppfattning spelar det avgörande roll om ett värde
uppfattas som perifert, eller om värdet tillskrivs central betydelse. En person
kan omfatta en rad värden – och gör vanligen så – men endast en individs
mest centrala värden har faktiskt genomslag för personens tänkande och
handlande (Sjödin 2001: 126f).
I enkäten hade jag med frågor där de svarande kunde ange graden av betydelse
både vad gäller filmkonsumtion och tro. I intervjuerna fanns detta också
med i mitt medvetande. Jag har svårt att uttala sig om de existentiella
värden och värderingar som respondenterna delade med sig av hade central
eller perifer betydelse då mina intervjuer på 75 minuter inte mer än skrapat
lite på ytan.