En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

ning kring frågan om människans väsen, då tre respondenter i den gruppen
bearbetade den aspekten av existentiella frågor vilket inte gjordes av någon
av respondenterna i de övriga grupperna. På motsvarande sätt har i gruppen
’mer religiös socialisation/praktik’ en viss koncentration uppstått kring frågan
om gott och ont, då tre personer i denna grupp bearbetade den frågan, en
person i den blandade gruppen och ingen i gruppen ’mindre religiös socialisation/praktik’.
Förutom det lilla antalet intervjuer tillkommer frågan om kategoriseringsprinciperna.
I analysen av intervjuerna fanns det ibland tillfällen då det var
svårt att med precision avgöra om en fråga skulle kategoriseras som en fråga
om moraliska ideal, en fråga om gott och ont eller frågan om livsuppgift och
mening. Möjligheten att sortera respondenternas svar på ett annat sätt var en
omständighet som gör att jag inte vill dra mer långtgående slutsatser kring
att vissa svarsmönster skiljer sig emellan de olika grupperna. Jag vill dock
notera att vissa existentiella frågor har varit mer närvarande än andra i hela
den heterogena svarsgruppen och vissa frågor mer frånvarande i hela gruppen.
Frågor om moraliska ideal, skuld och ansvar samt livsuppgift och mening
var frågor som var aktuella i alla tre grupperna. I analysen av intervjuerna
var det sammanlagt sex personer som lyfte fram frågan om skuld och ansvar
som en av de två viktigaste existentiella frågorna. Fem personer bearbetade
frågan om livsuppgift och mening som det mest tongivande och fyra personer
hanterade frågan om moraliska ideal som en av de två mest tongivande.
Gott och ont bearbetades också av fyra personer, tre med ’mer religiös socialisation/praktik’,
en från ’blandad grupp’ men ingen person med ’mindre
religiös socialisation/praktik’. Kärlekens väsen bearbetades av två ur gruppen
’mindre religiös socialisation/praktik’ respektive två från ’blandad
grupp’ men ingen från ’mer religiös socialisation/praktik’. Frågan om människans
väsen bearbetades endast av tre personer i gruppen ’mindre religiös
socialisation/praktik’.
Vissa existentiella frågor var således mer i bakgrunden vid en summering
av vilka frågor respondenterna valde att koncentrera sina resonemang kring.
Frågor om vad som händer med våra liv när vi dör och frågor om Gud var
mycket nedtonade liksom ontologiska funderingar om verklighetens väsen.
Dessa frågor av mer filosofisk spekulativ karaktär har således stått tillbaka
för mer immanent orienterade livsfrågor om vilka moraliska principer människan
bör leva utifrån samt det ansvar som människor har i relation till varandra
och medmänniskor i tillvaron, men också ett fokus på den individuella
livsuppgiften kopplat till frågan om det egna livets mening här och nu.
5.6.3. Livets mening här och nu – krympande transcendens
De empiriska livsåskådningsresultat som Ulf Sjödin presenterar i sin rapport
lyfter fram att ”andelen ungdomar som funderar över livets mening ökar
199