En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

06.09.2013 Views

som hennes klass fick under högstadiet från en överlevande från förintelsen och nazitysklands utrotningspolitik mot judar. En tidigare fånge från Auschwitz kom och pratade med klassen och han underströk betydelsen av fantasi för att besegra den dystra vardagen som berövade fångarna allt hopp om värdighet och framtid. Lena tänkte inte så mycket på mötet med Auschwitzfången från högstadiet men i och med att hon såg filmen några år senare stod det han sagt i ett mer begripligt ljus. ”Jag kom ihåg vad han hade sagt om fantasin” (Lena: 4). Genom filmen Livet är underbart formulerades detta budskap med en förnyad intensitet för Lena. Kritiken mot filmen som Lena följde i media och där vissa menade att det var direkt olämpligt att skämta om förintelsen delade inte Lena. Hon såg allvaret bakom och att det inte var avsikten att skämta om förintelsen. ”Det tyckte jag hjälpte mig sen när man kom i såna här…även om jag inte kommit i så svåra situationer, jag tror inte det är många som gör det” (Lena: 4). Lena var fullt medveten om den stora skillnaden mellan att vara i en situation som den filmen porträtterade och de situationer hon tänkte på men hon menade att i tonåren så kan det egna begränsade lidandet kännas stort och svårt nog utan alla jämförelser i övrigt. Hon berättade om en verklig konflikt i sitt eget liv där hon tillämpat detta synsätt i ett tillstånd av vanmakt. Konflikten var vid vårt samtal fortfarande mycket laddad men Lena berättade om en situation där hon drabbats av hård kritik i sin lärarroll. Hennes handledare ifrågasatte lämpligheten med Lenas egen kristna tro i samband med att hon skulle undervisa i religion. ”Ja, men du kan ju inte vara kristen och ha religion, det funkar ju inte” (Lena:27). Lena tyckte sig bli kritiserad mycket hårt och på ett helt felaktigt sätt för Lena var medveten om att det berörde förmågan att förena potentiellt problematiska roller som handlade om att som lärare undervisa om religion på ett korrekt sätt. I konfrontationen med handledarens hårda kritik och okänsliga attack mot hennes person kände hon sig både vanmäktig och sårad på ett sätt som smärtade henne. ”Alltså, jag tycker ju att min tro hör ihop med vem jag är också. Så att jag har väldigt, ja, liksom svårt att ändra på den.” (Lena: 26). Denna situation var ett exempel där Lena menade att hon inspirerats av filmen. ”Jag har liksom använt den här filmen och tittat på och liksom tagit fram exempel att…att drömma mig bort lite grann” (Lena: 25). Med hjälp av filmen tog hon udden av allvaret i den situation hon befann sig i, instängd och trängd och gav sig själv en distans till det hela. ”Och det är väl lite så pappan gör också. Han tar ju bort allvaret för sonen.” (Lena: 28). Lena gav sig själv ett annorlunda perspektiv på den hårt pressade situationen och detta kunde skänka en komisk lättnad åt eländet. ”Livet är underbart i alla fall. Jag tror att det var det som fick mig att gå vidare, att…det finns annat. Och det finns andra framför allt. Att liksom alla människor är inte som hon” (Lena: 29). Trots den psykiska belastningen i konflikten med handledaren kunde Lena lyfta blicken och se att i en mycket större helhet var detta bara en liten detalj. 186

Fråga 4: Kognitiv förändring Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med en vald favoritfilm? I samtalet med Lena kunde jag se ett exempel på hur ett kognitivt perspektiv byggdes upp och byggdes ut allteftersom i flera gradvisa förändringar kring ett tema. Den förändring som hon därvid var ett exempel på var ’tuning’, hennes perspektiv finjusterades och blev allt tätare och byggdes på med allt fler detaljer och aspekter som ömsom hämtades från egen erfarenhet och ömsom från medierad erfarenhet i ett intressant växelspel. Men jag menar att Lena också skulle kunna tolkas som en person vars verklighetsuppfattning växlade från ett perspektiv till ett annat, om än tillfälligt. När hon i en given situation tillämpade ett perspektiv från filmen och tillfälligt omstrukturerade sin varseblivning av sin konkreta situation så genomförde hon en alternation från ett huvudsakligt tolkningsperspektiv till ett annat huvudsakligt tolkningsperspekiv av ’conversion’-typ. Vårt samtal om filmen var också ett av de mest känslomässigt mest berörande och ömtåligaste där jag som intervjuare ofta fick stanna och vara lyhörd och ställa frågan huruvida Lena ville berätta mer och samtidigt påminna henne om att hon kunde stanna när som helst och välja att inte berätta det som kändes allt för personligt. Men Lena valde att gå in på konkreta exempel i sitt liv där hon varit i en dialog med filmens övergripande tema och när hon hade tillämpat det i sitt eget liv. Fråga 5: Film som resurs Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en vald favoritfilm kunnat fungera som en resurs för förändring/förstärkning av individens syn på livet och upplevelse av tillvaron? Den speciella plats som filmen Livet är underbart hade för Lena kunde beskrivas som grundad i en förhistoria under högstadiet där hon som elev mötte en före detta Auschwitzfånge som gjorde intryck med sin berättelse om fantasiförmågan som en grundläggande överlevnadskraft. Detta fördjupades i Livet är underbart om den judiske mannen Guido och hans familj och hur han räddade livet på sonen med hjälp av fantasin som mäktigt instrument för att omstrukturera perspektivet på tillvaron. Detta implicita budskap i filmen använde sedan Lena i explicita situationer i sin egen verklighet där hon tillämpade fantasins frigörande kraft för att lyfta sig bort från alltför pressande omständigheter och distansera sig från ett hot mot sin egen person i nuet. Lena var en av de respondenter som allra tydligast visade hur en film kunde fungera i livets vardag som inte i första hand fokuserade moraliska ideal eller intellektuellt bearbetade existentiella frågor utan mera fyllde en funktion för att balansera en svår psykisk press, en mental nödutgång i en 187

Fråga 4: Kognitiv förändring<br />

Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med en<br />

vald favoritfilm? I samtalet med Lena kunde jag se ett exempel på hur ett<br />

kognitivt perspektiv byggdes upp <strong>och</strong> byggdes ut alltefters<strong>om</strong> i flera gradvisa<br />

förändringar kring ett tema. Den förändring s<strong>om</strong> hon därvid var ett exempel<br />

på var ’tuning’, hennes perspektiv finjusterades <strong>och</strong> blev allt tätare <strong>och</strong><br />

byggdes på med allt fler detaljer <strong>och</strong> aspekter s<strong>om</strong> öms<strong>om</strong> hämtades från<br />

egen erfarenhet <strong>och</strong> öms<strong>om</strong> från medierad erfarenhet i ett intressant växelspel.<br />

Men jag menar att Lena också skulle kunna tolkas s<strong>om</strong> en person vars<br />

verklighetsuppfattning växlade från ett perspektiv till ett annat, <strong>om</strong> än tillfälligt.<br />

När hon i en given situation tillämpade ett perspektiv från filmen <strong>och</strong><br />

tillfälligt <strong>om</strong>strukturerade sin varseblivning av sin konkreta situation så<br />

gen<strong>om</strong>förde hon en alternation från ett huvudsakligt tolkningsperspektiv till<br />

ett annat huvudsakligt tolkningsperspekiv av ’conversion’-typ.<br />

Vårt samtal <strong>om</strong> filmen var också ett av de mest känsl<strong>om</strong>ässigt mest berörande<br />

<strong>och</strong> ömtåligaste där jag s<strong>om</strong> intervjuare ofta fick stanna <strong>och</strong> vara lyhörd<br />

<strong>och</strong> ställa frågan huruvida Lena ville berätta mer <strong>och</strong> samtidigt påminna<br />

henne <strong>om</strong> att hon kunde stanna när s<strong>om</strong> helst <strong>och</strong> välja att inte berätta det<br />

s<strong>om</strong> kändes allt för personligt. Men Lena valde att gå in på konkreta exempel<br />

i sitt liv där hon varit i en dialog med filmens övergripande tema <strong>och</strong> när<br />

hon hade tillämpat det i sitt eget liv.<br />

Fråga 5: Film s<strong>om</strong> resurs<br />

Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en vald favoritfilm<br />

kunnat fungera s<strong>om</strong> en resurs för förändring/förstärkning av individens<br />

syn på livet <strong>och</strong> upplevelse av tillvaron? Den speciella plats s<strong>om</strong> filmen<br />

Livet är underbart hade för Lena kunde beskrivas s<strong>om</strong> grundad i en förhistoria<br />

under högstadiet där hon s<strong>om</strong> elev mötte en före detta Auschwitzfånge<br />

s<strong>om</strong> gjorde intryck med sin berättelse <strong>om</strong> fantasiförmågan s<strong>om</strong> en grundläggande<br />

överlevnadskraft.<br />

Detta fördjupades i Livet är underbart <strong>om</strong> den judiske mannen Guido <strong>och</strong><br />

hans familj <strong>och</strong> hur han räddade livet på sonen med hjälp av fantasin s<strong>om</strong><br />

mäktigt instrument för att <strong>om</strong>strukturera perspektivet på tillvaron. Detta implicita<br />

budskap i filmen använde sedan Lena i explicita situationer i sin egen<br />

verklighet där hon tillämpade fantasins frigörande kraft för att lyfta sig bort<br />

från alltför pressande <strong>om</strong>ständigheter <strong>och</strong> distansera sig från ett hot mot sin<br />

egen person i nuet.<br />

Lena var en av de respondenter s<strong>om</strong> allra tydligast visade hur en film<br />

kunde fungera i livets vardag s<strong>om</strong> inte i första hand fokuserade moraliska<br />

ideal eller intellektuellt bearbetade existentiella frågor utan mera fyllde en<br />

funktion för att balansera en svår psykisk press, en mental nödutgång i en<br />

187

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!