En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

Filmen Änglagård gav Karin en bild av detta hus, en plats som hon ville
stanna vid, där tiden stod still och även om människor förändrades så fanns
det ändå kvar, det som var äkta, menade Karin.
Den tredje punkten berörde ett mer djupgående ideal hos Karin som handlade
om människors rätt att få finnas med olikheter och egenheter i en accepterande
miljö som hon också såg i Änglagård. Karin menade att det handlade
om att det fanns utrymme för många karaktärer, personer med sina egenheter.
För Karin var detta ett viktigt ideal. ”Just det att man ändå kan tillåta sig
att vara annorlunda och så blir man accepterad, det tycker jag är häftigt”
(Karin: 27).
Dessa egenskaper hos prästen och hans medlande roll och de positiva föreställningar
som Karin hade om kyrkan som en institution med en förenande
funktion i samhället också hade betydelse personligen för Karin. I sin
yrkesutövning som lärare arbetade hon aktivt med att medla och skapa sammanhållning
mellan olika grupper av elever.
182
Intervjuare: Så att ibland så är du liksom i prästens situation?
Karin: Ja, det kan jag nog tycka.
Intervjuare: Och försöker lösa…
Karin: Och vara alla till lags och försöka, ja, fixa ihop saker och ting på
bästa vis, alltså relationer med människor. Jag menar det främmande behöver
ju inte vara till nackdel (Karin: 30).
Detta var en viktig hållning som hon såg gestaltat hos framför allt prästen i
filmen Änglagård och som hon tillämpade i sin roll som lärare i en bygd där
det finns potentiella spänningar mellan barn till inflyttade stockholmare med
dyra kläder och exklusiva semestervanor kontra bygdens barn där en del
hade lantbrukare till föräldrar som inte åkte på skidsemester till Schweiz
varje sportlov.
Fråga 4: Kognitiv förändring
Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med en
vald favoritfilm? Filmen gestaltade konflikter och föreställningar om den
goda världen som grep tag i sammanhang och aktiverade ideal som Karin
levt med länge med en uppväxt inom kyrkans sammanhang under sin ungdom
och sitt engagemang i kyrkokören. Jag vill argumentera för att Karin
framför allt uppvisade de förändringar som definieras som ’tuning’ när det
handlade om den internaliserade kognitiva schemastrukturen, där redan etablerade
föreställningar blev allt mer detaljerade och nyanserade.