En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
lev fel och tänkte att nu skiter jag i det här. Därför tror jag att jag identifierar mig med Änglagård” (Karin: 6). Samtidigt påminde miljön i Änglagård om det trygga och oföränderliga sammanhang som hon själv var uppvuxen i som barn och hon var välbekant med de regler och normer som människor levde efter i Änglagård och som hon hade starka känslor kring. ”Jag kände det som att komma hem” (Karin: 5). Karin lyfte fram det genuina, det äkta och naturliga. ”Det är som så folkligt nära” (Karin: 6). Hon blev berörd av psalmerna som sjöngs i filmen och många av de vilsamma naturbilderna som ackompanjerade. ”Det kan vara en psalm och så sen så ser man dom här vyerna, en disig åker, eller vad som helst, alltså, då man verkligen fångar det svenska” (Karin: 6f). Karin lyfte främst fram filmens förmåga att fånga det folkliga, goda och äkta. Det återfanns både i hennes stora uppskattning av filmens lugna naturscenerier så väl som porträtten av de rättframma och mysiga karaktärerna. Det andra temat berörde hennes egna moraliska ideal om ärlighet och sanning. Karin lyfte fram prästens folklighet, men också hans förmåga att vara nyskapande och nydanande när han försöker medla mellan byborna och de inflyttade. Karin tyckte om prästens karaktär. ”Han känns, ja, han ömmar lite för den svage på nåt vis” (Karin: 14). De existentiella frågor som filmen Änglagård aktualiserade för Karin handlar således både om en tillhörighet och trygghet i det enkla som var gott, samt moraliska ideal om att överbrygga motsättningar mellan folk, att slå vakt om det som var uppbyggligt mellan människor och att ömma för den utsatte. Fråga 2: Tolkningsschema Genom vilket tolkningsschema hanteras frågorna och på vilket sätt? Filmintervjun med Karin gav andra tyngdpunkter än flertalet övriga intervjuer. I högre grad än övriga hanterade Karin rumsschematiska och rollschematiska aspekter i reflektionen kring filmen Änglagård. När Karin tog fram det som hon uppskattade som det äkta och genuint svenska gjorde hon det med hänvisningar till många naturscenerier och fysiska miljöer i filmen som gav henne känslor av hemhörighet. Förutom naturvyer med dimma över fält och åkrar lyfte hon fram det gula huset i filmen som tonade fram i allén tillsammans med allt som fanns inne i huset med alla prylar och det gamla trähantverket. ”Och allt det här som finns, alla uppstoppade djur och alla fina möbler. Och jag satt och tittade på lister när jag tittade på den nu, hur det ser ut på golvet” (Karin: 7). Jämfört med andra diskuterade Karin också yrkes-, klass- och samhällsroller i högre utsträckning. Hon resonerade kring prästens karaktär och hur han bröt mot invanda och etablerade föreställningar om hur det var i kyrkan och hur en präst kunde vara. ”Han var ju väldigt folklig, alltså. Det är ju inte min bild riktigt av en präst på det viset” (Karin: 12). Hon lyfte fram prästens 180
mänskliga sida som en helt vanlig människa, han spelade ABBA högt på bilradion och sjöng med när han var ute och körde bil. Annars hade Karin träffat flera präster i verkligheten som hon menade var mer på det sättet som hon förväntade sig av en präst, ”dom är mer den här gamla stofila arten” (Karin: 12). Prästen i Änglagård ”känns mer som en medmänniska än en överhet” (Karin: 14). I dessa rollschematiska reflektioner fanns också överlappningar av personschematiska associationer som också flätades in när Karin gick in på prästens personlighet och det hon fäste sig vid hos honom. Prästen var enligt Karin nydanande och nyskapande och han förkroppsligade personliga ideal som Karin lade märke till. Han ömmade för den svage, han predikade mot inskränktheten och om att förstå det främmande och avvikande som kommit till byn. Karin uppskattade hans attityd om att ”försöka igen och försöka för allas bästa” (Karin: 13). Prästporträttet i Änglagård inspirerade Karin på ett särskilt sätt som hade att göra med hennes värdering av det enkla och folkliga. ”Det tycker jag är det häftigaste av allt. Att han är inte den här auktoriteten. Alltså man förstår ju ändå att det finns en hierarki, men ändå så är han ju väldigt folklig” (Karin: 31). Karin aktiverade mer än andra rumsschematiska associationer kring natur, miljöer och byggnaders sätt att kommunicera stämningar. Som alla andra tog personschematiska och självschematiska föreställningar stort utrymme men Karin var den som mest omsorgsfullt gjorde rollschematiska reflektioner i anslutning till olika karaktärers ställning, deras yrke och position i samhället. Fråga 3: Extra-textualisering Vilka referenser görs mellan filmens värld och individens eget liv, dvs. momentet extra-textualisering? Karin gjorde spontant flera kopplingar mellan filmen Änglagård och sitt eget liv och sin yrkesgärning. Utan att vara uppvuxen i en kyrklig familj bestämde sig Karin tidigt för att hon ville konfirmera sig och senare började hon sjunga i kyrkokören. Och detta att filmen Änglagård låtit kyrkan utgöra en fond inom vilket mycket utspelade sig med präst och psalmsång tilltalade Karin. Hon flyttade ifrån uppväxtortens kyrkoengagemang och ångrade att hon inte sökte upp en kyrkokör att sjunga i när hon flyttade till sin nuvarande ort. Den andra referensen hade att göra med hennes förtrogenhet med den slags plats som Änglagård representerade. Karin associerade till farfars gård med ett stort gammalt trähus med mängder av saker som fanns där de alltid hade funnits. Varje år åkte Karin och hälsade på släkten och återsåg de gamla trakterna. Och saker står på sin plats. Där ändras det inte. Utan har soffan stått på ett ställe då står den där. Den kommer aldrig att flyttas. Kristallkronorna kommer alltid att hänga på samma ställe. Och det gör att man…jag vill inte ha förändring. Och där är det som det alltid har varit (Karin: 42). 181
- Page 130 and 131: 5.5. Tretton intervjuer - analys av
- Page 132 and 133: om skuld och ansvar dominerade i sa
- Page 134 and 135: tema om att vilja tillhöra den pop
- Page 136 and 137: intimt sammanlänkade, ”intrinsic
- Page 138 and 139: Fråga 1: Existentiella frågor Vil
- Page 140 and 141: samhet eller ren illvilja utsätter
- Page 142 and 143: påbörjade utbildningar bakom sig
- Page 144 and 145: sig bakgrund till den egentliga sto
- Page 146 and 147: Fråga 5: Film som resurs Går det
- Page 148 and 149: Fråga 1: Existentiella frågor Vil
- Page 150 and 151: försök att få en balans mellan d
- Page 152 and 153: kaos. ”Dom båda är två liksom
- Page 154 and 155: istället för den medierade simule
- Page 156 and 157: ehöver när man söker jobb […]
- Page 158 and 159: kan i stort sett hela filmen utanti
- Page 160 and 161: släpper ju på sig själv och sina
- Page 162 and 163: Fråga 4: Kognitiv förändring Hur
- Page 164 and 165: pappa och sina två syskon på bio
- Page 166 and 167: ande i reflektioner kring filmen oc
- Page 168 and 169: ningar utan hon bejakade eftertryck
- Page 170 and 171: Fråga 1: Existentiella frågor Vil
- Page 172 and 173: 172 tagit det till mig i alla fall.
- Page 174 and 175: 5.5.9. Caterinas film - The Butterf
- Page 176 and 177: Hon gjorde många och spontana kopp
- Page 178 and 179: dens syn på livet och upplevelse a
- Page 182 and 183: Filmen Änglagård gav Karin en bil
- Page 184 and 185: li en personligt viktig film för L
- Page 186 and 187: som hennes klass fick under högsta
- Page 188 and 189: akut situation. Samtalet med henne
- Page 190 and 191: Fråga 2: Tolkningsschema Genom vil
- Page 192 and 193: Tabell 35. Peters profil Existentie
- Page 194 and 195: Maria hade en välutvecklad medvete
- Page 196 and 197: hon tyckt och tänkt tidigare och v
- Page 198 and 199: Tabell 37. Respondenternas favoritf
- Page 200 and 201: närmast linjärt med graden av rel
- Page 202 and 203: mat då åtta av tretton respondent
- Page 204 and 205: Kritisk mot viss filmvetenskaplig t
- Page 206 and 207: själv och sina existentiella fråg
- Page 208 and 209: teman fanns med i samtalet om Fight
- Page 210 and 211: ande kyrkans belastade historia bet
- Page 212 and 213: Vilka existentiella frågor aktiver
- Page 214 and 215: KAPITEL 6 - RESULTAT I detta kapite
- Page 216 and 217: av enkätsvaren pekade på att en t
- Page 218 and 219: Fokusgruppintervjun har givit lite
- Page 220 and 221: Utöver att ge en del svar på huvu
- Page 222 and 223: Den frihet med vilken respondentern
- Page 224 and 225: 7.2.2. Centrala föreställningar e
- Page 226 and 227: De meningsskapande processer jag pr
- Page 228 and 229: 1997: 13). Olika forskare inom det
lev fel <strong>och</strong> tänkte att nu skiter jag i det här. Därför tror jag att jag identifierar<br />
mig med Änglagård” (Karin: 6).<br />
Samtidigt påminde miljön i Änglagård <strong>om</strong> det trygga <strong>och</strong> oföränderliga<br />
sammanhang s<strong>om</strong> hon själv var uppvuxen i s<strong>om</strong> barn <strong>och</strong> hon var välbekant<br />
med de regler <strong>och</strong> normer s<strong>om</strong> människor levde efter i Änglagård <strong>och</strong> s<strong>om</strong><br />
hon hade starka känslor kring. ”Jag kände det s<strong>om</strong> att k<strong>om</strong>ma hem” (Karin:<br />
5). Karin lyfte fram det genuina, det äkta <strong>och</strong> naturliga. ”Det är s<strong>om</strong> så folkligt<br />
nära” (Karin: 6). Hon blev berörd av psalmerna s<strong>om</strong> sjöngs i filmen <strong>och</strong><br />
många av de vilsamma naturbilderna s<strong>om</strong> ack<strong>om</strong>panjerade. ”Det kan vara<br />
en psalm <strong>och</strong> så sen så ser man d<strong>om</strong> här vyerna, en disig åker, eller vad s<strong>om</strong><br />
helst, alltså, då man verkligen fångar det svenska” (Karin: 6f).<br />
Karin lyfte främst fram filmens förmåga att fånga det folkliga, goda <strong>och</strong><br />
äkta. Det återfanns både i hennes stora uppskattning av filmens lugna naturscenerier<br />
så väl s<strong>om</strong> porträtten av de rättframma <strong>och</strong> mysiga karaktärerna.<br />
Det andra temat berörde hennes egna moraliska ideal <strong>om</strong> ärlighet <strong>och</strong> sanning.<br />
Karin lyfte fram prästens folklighet, men också hans förmåga att vara<br />
nyskapande <strong>och</strong> nydanande när han försöker medla mellan byborna <strong>och</strong> de<br />
inflyttade. Karin tyckte <strong>om</strong> prästens karaktär. ”Han känns, ja, han ömmar<br />
lite för den svage på nåt vis” (Karin: 14).<br />
De existentiella frågor s<strong>om</strong> filmen Änglagård aktualiserade för Karin<br />
handlar således både <strong>om</strong> en tillhörighet <strong>och</strong> trygghet i det enkla s<strong>om</strong> var gott,<br />
samt moraliska ideal <strong>om</strong> att överbrygga motsättningar mellan folk, att slå<br />
vakt <strong>om</strong> det s<strong>om</strong> var uppbyggligt mellan människor <strong>och</strong> att ömma för den<br />
utsatte.<br />
Fråga 2: Tolkningsschema<br />
Gen<strong>om</strong> vilket tolkningsschema hanteras frågorna <strong>och</strong> på vilket sätt? Filmintervjun<br />
med Karin gav andra tyngdpunkter än flertalet övriga intervjuer. I<br />
högre grad än övriga hanterade Karin rumsschematiska <strong>och</strong> rollschematiska<br />
aspekter i reflektionen kring filmen Änglagård. När Karin tog fram det s<strong>om</strong><br />
hon uppskattade s<strong>om</strong> det äkta <strong>och</strong> genuint svenska gjorde hon det med hänvisningar<br />
till många naturscenerier <strong>och</strong> fysiska miljöer i filmen s<strong>om</strong> gav<br />
henne känslor av hemhörighet. Förut<strong>om</strong> naturvyer med dimma över fält <strong>och</strong><br />
åkrar lyfte hon fram det gula huset i filmen s<strong>om</strong> tonade fram i allén tillsammans<br />
med allt s<strong>om</strong> fanns inne i huset med alla prylar <strong>och</strong> det gamla trähantverket.<br />
”Och allt det här s<strong>om</strong> finns, alla uppstoppade djur <strong>och</strong> alla fina möbler.<br />
Och jag satt <strong>och</strong> tittade på lister när jag tittade på den nu, hur det ser ut<br />
på golvet” (Karin: 7).<br />
Jämfört med andra diskuterade Karin också yrkes-, klass- <strong>och</strong> samhällsroller<br />
i högre utsträckning. Hon resonerade kring prästens karaktär <strong>och</strong> hur<br />
han bröt mot invanda <strong>och</strong> etablerade föreställningar <strong>om</strong> hur det var i kyrkan<br />
<strong>och</strong> hur en präst kunde vara. ”Han var ju väldigt folklig, alltså. Det är ju inte<br />
min bild riktigt av en präst på det viset” (Karin: 12). Hon lyfte fram prästens<br />
180