En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

Jag är ju inte trygg. Och jag hör inte hemma någonstans. […] I och med den
här separationen så har jag ju förlorat så många, alltså dom människor som
jag umgåtts med i fyra år. [...] Det är väl också det som gjort att jag tappat
fotfästet (Caterina: 17f).
Hon beskrev också hur hennes rädsla för ensamhet och otrygghet gjort att
hon flytt undan varje ledig stund och tillåtit sig att glida iväg bort från verkligheten.
”Jag har varit ute och ränt på krogen varje helg. […] Jag orkar
inte med, jag vill fly” (Caterina: 16).
Hon beskrev hur filmen skakade om henne och så insåg hon att hon måste
försöka leva med det som givits henne, här och nu. ”Och sen efter jag såg
The Butterfly Effect så har jag inte gått ut en gång […] Jag har liksom suttit
hemma bara för att jag insåg att jag kan inte hålla på så här” (Caterina:
16). Caterina tog sig så småningom samman och med hjälp av rutiner som
studier och extrajobbets givna arbetstider har hon åstadkommit en stabiliserande
struktur som hjälpt henne att bryta med det självdestruktiva beteendet
som hon menade att hon tidigare tillåtit sig. I och med den filmen också. […]
Så förstod jag ju också vad jag höll på med och höll på med hela sommaren
(Caterina: 16).
Fråga 4: Kognitiv förändring
Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med en
vald favoritfilm? Caterinas val av film och intervjun med henne och hennes
reaktioner på filmen var eventuellt ett exempel på det som sociokognitiva
teoretiker menar innebär en kognitiv förändring i den internaliserade repertoaren
av modell ’conversion’. I upplevelsen av filmen och i tolkningen av
den handlade det inte enbart om ’tuning’ eller om skifte mellan dominerande
och underordnade perspektiv, även om detta också förekommer.
Jag tolkar det som att filmupplevelsen av The Butterfly Effect hos Caterina
etablerade ett annorlunda perspektiv och en alternativ livsförståelse med
stor attraktionskraft och som fick andra förståelsestrukturer att blekna och
träda i bakgrunden. Med kraft och beslutsamhet mejslade Caterina fram ett
annat tolkningsmönster av sin livssituation som bröt mot hennes vanor, både
uppfattnings- och beteendemässigt.
Inspirerad av filmens många svåra frågor utan givna svar skapade Caterina
ett eget svar på sin nuvarande situation som hon valde att följa och hon
försökte aktivt lägga om livskurs, bort från destruktiva vanor och flyktmekanismer
och mot ett ökat ansvarstagande för den livssituation som var henne
given för tillfället och med en förnyad vitalitet i de nära relationer som hon
hade runt omkring sig med mamman och pappan som viktigaste just nu.
Fråga 5: Film som resurs
Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en vald favoritfilm
kunnat fungera som en resurs för förändring/förstärkning av indivi-
177