En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

172
tagit det till mig i alla fall. Det handlar mer om att tänka lite på andra och så
(Jakob: 13).
Å ena sidan pekade Jakob på ett konstruktivt arv från sin familj när det handlade
om hans grundvärderingar beträffande hur han ser på moraliska ideal. Å
andra sidan menade Jakob att kyrkan idag också representerade destruktiva
sammanhang som de katolska prästerna i USA som dömts för pedofili som
allt mindre förknippats med traditionellt goda värderingar. Jakob ville lyfta
fram att även de som inte haft en kristen fostran mycket väl kan omfatta
dessa värderingar om att vara en bra människa. Han menade att det inte var
så enkelt som att värderingarna av det slag som han byggde sin personliga
moral på skulle härstamma från en specifik kristen miljö även om det kunde
bidra i hans fall.
Jakob ville utveckla en annorlunda tro utifrån det han uppfattade som en
grundtanke med all religion nämligen att man skulle leva efter vissa värderingar
och en tro på sig själv och sin egen förmåga. Jakob gjorde parallellen
till Andy i filmen som var sin ”egen Jesus” (Jakob: 15). Jakob formulerade
sitt credo på följande sätt. ”Just det att ska man tro på nånting så kan man
mycket väl tro på sig själv liksom” (Jakob: 18).
Fråga 4: Kognitiv förändring
Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med en
vald favoritfilm? Jag uppfattade det som att Jakobs möte med filmen Nyckeln
till frihet för några få år sedan bekräftade och fördjupade vissa tankegångar
redan etablerade hos Patrik, dvs. exemplet ’tuning’.
Själva filmsamtalet utvecklades dock i en riktning som väckte frågor hos
Jakob som stått i viss spänning till varandra. Filmen formulerade en problematik
som Jakob blev alltmer varse under samtalets gång nämligen ett potentiellt
spänningsförhållande mellan formellt formulerad kristen tro och en
osjälviskhet livshållning förkroppsligad av en mänsklig hjältegestalt utan
religiösa anspråk. En tanke som mer funnits i bakgrunden lyftes fram och
fick allt tydligare konturer och kom i förgrunden. Med ett schemaanalytiskt
perspektiv kan det beskrivas som att olika kognitiva tankeelement hanterades
i en omdisponering, av vad som var ett dominerande respektive underordnat
perspektiv för Jakob.
Till dessa aspekter tillkommer själva filmsamtalet som sådant mellan en
forskare och en filmkonsument. En både teoretisk och metodologisk fråga
handlar om på vilket sätt själva intervjusamtalet mellan mig och en filmåskådare
skapat ett forum inom vilket en intervjuad individ fick tillfälle att
fördjupa sin filmupplevelse. Vissa uttalanden från Jakob under intervjun
pekade i den riktningen. Under intervjuns gång gjorde jag en kort summering
av det Jakob ditintills hade berättat.