En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
Fråga 4: Kognitiv förändring Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med en vald favoritfilm? Mycket i intervjun med Madeleine talar för att filmen Dirty Dancing har utgjort en kraftfull impuls för skapandet av en förståelse av kärlekens väsen som Madeleine tagit till sig. I Madeleines fall verkade filmberättelsen inte etablera ett helt nytt perspektiv som dramatiskt skiljer sig från hennes tidigare syn på kärleken och inte heller verkar det handla om någon omförhandling av kognitivt innehåll mellan ett dominerande huvudperspektiv och ett mer underordnat subperspektiv. Däremot vill jag argumentera för att Madeleine exemplifierade det som kallas ’tuning’ enligt vilken den kognitiva strukturen gradvis justerades och fick alltmer detaljerat innehåll och blev allt rikare i sin komplexitet. Fråga 5: Film som resurs Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en vald favoritfilm kunnat fungera som en resurs för förstärkning/förändring av individens syn på livet och upplevelse av tillvaron? I Madeleines resonemang om sin självbild som tjej så blev Baby en komplett karaktär som också stämde med hur Madeleine ville se på sig själv. Balansen mellan världsengagemang och att tillåta sig att framhäva sig själv som tjej var mycket viktigt och centralt för Madeleine. Här levererade Baby materialet till ett idealsjälv som Madeleine formulerade. Frågan var laddad för Madeleine och hon var väldigt engagerad när hon talade om att kunna hålla samman och balansera ett personligt ideal mellan att både vara smart, påläst och omvärldskunnig och enligt Madeleines åsikt, samtidigt kunna vara kvinnligt attraktiv. 162 Intervjuare: Det här som du beskrev alldeles nyss, det är en del utav din identitet nu också? Madeleine: Ja, precis. Att man inte… att man inte behöver vara naiv och dum bara för att man framhäver sig, framhäver sin liksom sexuella, det här lite sexiga, söta som hon har. Hon har ju ändå det här väldigt kloka värderingarna (Madeleine: 13). Madeleine menade att hon redan i mellanstadiet förstod något av det Baby stod för och som hon ville efterlikna. Även om hon inte hängde med på vad en fredskårist var så såg Madeleine att Baby stod upp för något och satte sig emot sin pappa och det han sa när han var fel ute. De delarna kunde hon identifiera sig med som 10 – 11-årig tjej. Som kontrast fanns också Babys syster i filmen som den hon uttryckligen kunde ta avstånd ifrån som enkelspårig och enbart utseendefixerad. Madeleine menade att det här var en bra film att se när man var liten för att den innehöll så många goda ideal både vad gäller ett drömscenario för hur kärleken kunde se ut plus ansvaret för andra och att vara beredd att hjälpa dem som inte haft samma förutsättningar som de välbärgade. ”Det är alltså
inte bara dom här [rika] människorna som ska lyckas här i livet utan man ska verkligen hjälpa dom svagare också för att dom ska komma upp” (Madeleine: 12). Madeleine menade att den påverkade synen på hur ett romantiskt möte idealt kan se ut när man träffade någon där båda två ger och tar oavsett vilken bakgrund man har, med en respekt för varandra. Särskilt i Madeleines och hennes kompisars fall eftersom de dansat till låtarna och levt sig in och sjungit med i sångerna. Samtalet med Madeleine illustrerar det som Bradd Shore framhåller om mentala modeller som på samma gång individuell och kulturellt existerande. ”They live within each of us as private forms of feeling and thought. And they inhabit our public spaces, as models-in-the-world” (Shore 1998: 19). Shore argumenterar för att medieproduktioner ofrånkomligen tjänar både deskriptiva och preskriptiva syften i samtidskulturen genom att utgöra delar av en offentlig kultur och samtidigt tillhandahålla kognitiva representationer möjliga att använda för individen. Enligt schemateori är de kognitiva schemastrukturerna inlärda och tillägnade efter social interaktion där individen får tillfälle att bygga upp en stor repertoar av schemastrukturer för livets allehanda situationer. Detta berör ett grundläggande teoretiskt perspektiv som handlar om att se närmare på den erfarenhet som kan definieras som medierad erfarenhet där medier som i Madeleines exempel tillhandahållit en modell och ett drömscenario för hur kärlek skulle kunna upplevas och som ännu inte är självupplevt (Thompson, 1995). Tabell 29. Madeleines profil Existentiell fråga: Kognitiv schemakategori Person Själv Roll Händelse Rum Story Varför vi lever och dör Livsuppgift och mening Skuld och ansvar X X X X Verklighetens väsen Människans väsen Kärlekens väsen X X X X Guds väsen Vad är rätt X X Gott och ont X X Moraliska ideal X X 5.5.7. Victorias film – Lejonkungen (1994) Victoria Victoria är 24 år och är klar med sin lärarutbildning. Hon har flyttat tillbaka till sin uppväxtstad efter studierna och arbetar som lärare på orten. Hon visste direkt vilken film hon ville välja till intervju då hon haft Lejonkungen som favoritfilm under många år och hon såg den med hela familjen; mamma och 163
- Page 112 and 113: fördjupa förståelsen av individe
- Page 114 and 115: 5.1.1. Kategorisering av intervjuad
- Page 116 and 117: För det tredje ville jag se hur in
- Page 118 and 119: nan värld genom en genväg i ett m
- Page 120 and 121: viss eftertanke. I en tabell så fr
- Page 122 and 123: med en tydlig glimt i ögat som Rad
- Page 124 and 125: allt det där. Jag är jättefascin
- Page 126 and 127: 126 We respond sometimes in predict
- Page 128 and 129: momentet existentiella frågor samt
- Page 130 and 131: 5.5. Tretton intervjuer - analys av
- Page 132 and 133: om skuld och ansvar dominerade i sa
- Page 134 and 135: tema om att vilja tillhöra den pop
- Page 136 and 137: intimt sammanlänkade, ”intrinsic
- Page 138 and 139: Fråga 1: Existentiella frågor Vil
- Page 140 and 141: samhet eller ren illvilja utsätter
- Page 142 and 143: påbörjade utbildningar bakom sig
- Page 144 and 145: sig bakgrund till den egentliga sto
- Page 146 and 147: Fråga 5: Film som resurs Går det
- Page 148 and 149: Fråga 1: Existentiella frågor Vil
- Page 150 and 151: försök att få en balans mellan d
- Page 152 and 153: kaos. ”Dom båda är två liksom
- Page 154 and 155: istället för den medierade simule
- Page 156 and 157: ehöver när man söker jobb […]
- Page 158 and 159: kan i stort sett hela filmen utanti
- Page 160 and 161: släpper ju på sig själv och sina
- Page 164 and 165: pappa och sina två syskon på bio
- Page 166 and 167: ande i reflektioner kring filmen oc
- Page 168 and 169: ningar utan hon bejakade eftertryck
- Page 170 and 171: Fråga 1: Existentiella frågor Vil
- Page 172 and 173: 172 tagit det till mig i alla fall.
- Page 174 and 175: 5.5.9. Caterinas film - The Butterf
- Page 176 and 177: Hon gjorde många och spontana kopp
- Page 178 and 179: dens syn på livet och upplevelse a
- Page 180 and 181: lev fel och tänkte att nu skiter j
- Page 182 and 183: Filmen Änglagård gav Karin en bil
- Page 184 and 185: li en personligt viktig film för L
- Page 186 and 187: som hennes klass fick under högsta
- Page 188 and 189: akut situation. Samtalet med henne
- Page 190 and 191: Fråga 2: Tolkningsschema Genom vil
- Page 192 and 193: Tabell 35. Peters profil Existentie
- Page 194 and 195: Maria hade en välutvecklad medvete
- Page 196 and 197: hon tyckt och tänkt tidigare och v
- Page 198 and 199: Tabell 37. Respondenternas favoritf
- Page 200 and 201: närmast linjärt med graden av rel
- Page 202 and 203: mat då åtta av tretton respondent
- Page 204 and 205: Kritisk mot viss filmvetenskaplig t
- Page 206 and 207: själv och sina existentiella fråg
- Page 208 and 209: teman fanns med i samtalet om Fight
- Page 210 and 211: ande kyrkans belastade historia bet
Fråga 4: Kognitiv förändring<br />
Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med en<br />
vald favoritfilm? Mycket i intervjun med Madeleine talar för att filmen Dirty<br />
Dancing har utgjort en kraftfull impuls för skapandet av en förståelse av<br />
kärlekens väsen s<strong>om</strong> Madeleine tagit till sig. I Madeleines fall verkade filmberättelsen<br />
inte etablera ett helt nytt perspektiv s<strong>om</strong> dramatiskt skiljer sig<br />
från hennes tidigare syn på kärleken <strong>och</strong> inte heller verkar det handla <strong>om</strong><br />
någon <strong>om</strong>förhandling av kognitivt innehåll mellan ett d<strong>om</strong>inerande huvudperspektiv<br />
<strong>och</strong> ett mer underordnat subperspektiv. Däremot vill jag argumentera<br />
för att Madeleine exemplifierade det s<strong>om</strong> kallas ’tuning’ enligt vilken<br />
den kognitiva strukturen gradvis justerades <strong>och</strong> fick alltmer detaljerat<br />
innehåll <strong>och</strong> blev allt rikare i sin k<strong>om</strong>plexitet.<br />
Fråga 5: Film s<strong>om</strong> resurs<br />
Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en vald favoritfilm<br />
kunnat fungera s<strong>om</strong> en resurs för förstärkning/förändring av individens<br />
syn på livet <strong>och</strong> upplevelse av tillvaron? I Madeleines resonemang <strong>om</strong><br />
sin självbild s<strong>om</strong> tjej så blev Baby en k<strong>om</strong>plett karaktär s<strong>om</strong> också stämde<br />
med hur Madeleine ville se på sig själv. Balansen mellan världsengagemang<br />
<strong>och</strong> att tillåta sig att framhäva sig själv s<strong>om</strong> tjej var mycket viktigt <strong>och</strong> centralt<br />
för Madeleine.<br />
Här levererade Baby materialet till ett idealsjälv s<strong>om</strong> Madeleine formulerade.<br />
Frågan var laddad för Madeleine <strong>och</strong> hon var väldigt engagerad när<br />
hon talade <strong>om</strong> att kunna hålla samman <strong>och</strong> balansera ett personligt ideal<br />
mellan att både vara smart, påläst <strong>och</strong> <strong>om</strong>världskunnig <strong>och</strong> enligt Madeleines<br />
åsikt, samtidigt kunna vara kvinnligt attraktiv.<br />
162<br />
Intervjuare: Det här s<strong>om</strong> du beskrev alldeles nyss, det är en del utav din<br />
identitet nu också?<br />
Madeleine: Ja, precis. Att man inte… att man inte behöver vara naiv <strong>och</strong><br />
dum bara för att man framhäver sig, framhäver sin liks<strong>om</strong> sexuella, det här<br />
lite sexiga, söta s<strong>om</strong> hon har. Hon har ju ändå det här väldigt kloka värderingarna<br />
(Madeleine: 13).<br />
Madeleine menade att hon redan i mellanstadiet förstod något av det Baby<br />
stod för <strong>och</strong> s<strong>om</strong> hon ville efterlikna. Även <strong>om</strong> hon inte hängde med på vad<br />
en fredskårist var så såg Madeleine att Baby stod upp för något <strong>och</strong> satte sig<br />
emot sin pappa <strong>och</strong> det han sa när han var fel ute. De delarna kunde hon<br />
identifiera sig med s<strong>om</strong> 10 – 11-årig tjej. S<strong>om</strong> kontrast fanns också Babys<br />
syster i filmen s<strong>om</strong> den hon uttryckligen kunde ta avstånd ifrån s<strong>om</strong> enkelspårig<br />
<strong>och</strong> enbart utseendefixerad.<br />
Madeleine menade att det här var en bra film att se när man var liten för<br />
att den innehöll så många goda ideal både vad gäller ett drömscenario för hur<br />
kärleken kunde se ut plus ansvaret för andra <strong>och</strong> att vara beredd att hjälpa<br />
dem s<strong>om</strong> inte haft samma förutsättningar s<strong>om</strong> de välbärgade. ”Det är alltså