En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

gan om hur man kunde vara en hel man utan att veta hur det kändes att slåss,
den frågan som filmens hela berättelse kretsade kring.
Radomir berörde existentiella frågor om människans väsen men också
frågor om vad som krävdes för att man ska bli lycklig och hel som människa
och frågor om gott och ont samt moraliska ideal. Den mest centrala existentiella
frågan i vårt samtal kring filmen Fight Club var dock frågan om livsuppgift
och mening.
Fråga 2: Tolkningsschema
Genom vilket tolkningsschema hanteras frågorna och på vilket sätt? Mycket
begränsat kan man se exempel på rumschematiska resonemang om i vilka
miljöer protagonisterna rörde sig, ett snabbköp, en mörklagd gata m.m. Mera
utvecklade resonemang förde Radomir av händelseschematisk karaktär där
han försökte tolka olika göranden och låtanden från huvudpersonen Jack och
hans alter ego Tyler Durden på ett begripligt sätt, exempelvis i försöken att
förstå huvudpersonens relation till kvinnan Marla där Jacks attityd växlar
mellan försiktigt närmande och iskallt avvisande. Exempelvis konstaterade
Radomir att slutet kunde uppfattas som ett halvlyckligt slut fastän husen
bombas. Jack visade hur han var rädd om Marla och ville rädda hennes liv
och hur han slutligen tog hennes hand i slutscenen. ”Just det här att han då
kommer där och ska hålla henne på slutet” (Radomir: 34).
Det som dominerade var personschematiska resonemang och en rörelse
mellan reflektioner kring huvudperson på filmduken och reflektioner kring
det egna självet och självschematiska funderingar. Radomir tecknade tidigt i
samtalet bilder av en komplex huvudperson och hans olika motstridiga personlighetsdrag.
75 Radomir funderade över att det trots allt handlade om en
människa och som hade två olika sidor och lyfte fram kontrasten mellan Jack
som den präktige kontorstjänstemannen och den anarkistiske vilden Tyler
Durden. Radomir resonerade om konflikterna inombords hos den alltför
propre och avstängde Jack och hans lust att bryta sig loss från samhällets
tryck. ”Han vill inte ha alla dom här värderingarna. […] Samtidigt som han
kämpar emot idealen så vill han ändå, han vill liksom vara snygg, han vill
vara på nåt sätt framgångsrik” (Radomir: 5).
Radomir identifierade kluvenheten och dubbeltydigheten i kommersialismens
ideal som både lockande och frånstötande. Radomir tyckte budskapet
blev lite mer trovärdigt i sitt försök att problematisera huvudpersonens
75 Det som komplicerade narrationen var en intressant diskrepans mellan filmens sujet och
filmens fabula på så sätt att man som åskådare först mot slutet av filmen fick klart för sig att
den karaktär som på filmdukens sujet presenterats som två olika personer, i själva verket i
filmens fabula, var en och samma fysiska person men med två extremt olika personlighetssidor.
Denna schizofrena personlighet som i fabulan således till slut kunde hanteras som endast
en person, gestaltades visuellt på filmduken som två olika fysiska personer mycket långt in i
filmen av två olika skådespelare i sujeten, Edward Norton och Brad Pitt.
149