En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

Fråga 1: Existentiella frågor
Vilka existentiella frågor aktiverar den valda filmen? Filmen Fight Club
fångade in något centralt som för Radomir handlade om manlighet och materialism.
Han berättade livligt om alla konflikter han upplevde i det svenska
samhället där många normsystem krockade och hur detta gestaltades i filmen.
Det första Radomir nämnde som han tyckte Fight Club berörde var bilden
av ett samhälle besatt av prylar. ”Hur materialistiskt allting har blivit liksom.
Hur fixerat det är vid att man ska, ja, som det här bara när han kollar i
den här IKEA-katalogen och liksom ”Nu ska jag köpa mig ett liv” (Radomir:
4). Radomir imiterade filmens beskrivning av prylhetsen och hur samhället
lurade individen att tro att den ena prylen efter den andra behövdes. ”Då blir
liksom mitt liv perfekt” (Radomir: 4).
För Radomir var detta en viktig ingrediens och han ifrågasatte hela den
materialistiska kulturen som omgav honom och beskrev den som något som
ledde oss in på helt fel spår, bort från det som var värt att kämpa för och som
gav livet mening. Själv hade han en gammal mobil som inte ens gick att
ringa ut ifrån, bara att ta emot meddelanden. ”Man behöver inte alla dom
här grejerna som finns nu för tiden. Jag behöver inte 50 spel och en kamera
och en mobil. Jag behöver inte dom nyaste kläderna. Jag behöver inte nyaste
bilen, flashigaste huset” (Radomir: 22).
Istället handlade Radomirs livsfilosofi om det som gav livet mening och
mål på riktigt och då var det människor han värdesatte.
148
Mänsklig kontakt. Folk. Människor. Liksom det är viktigt nånting man kan
liksom kämpa för. Anstränga sig för. Och jag menar jag går igenom en massa.
Men för allt det här, allt det här som inte har nån betydelse egentligen.
Jag menar, vad spelar det för roll egentligen, vad man har för kläder på sig.
[…] Vad spelar märket för roll egentligen. Blir det bättre för att det står Nike
eller om det skulle stå Mahmoud? (Radomir: 22f).
Detta tyckte han mycket om i filmen Fight Club och att det kom till uttryck
så kraftfullt. Det andra temat var kopplat till materialismen och det var frågan
om manlighet och det utrymme som det moderna samhället gav män och
det han uppfattade som genuint manligt. Radomir tyckte det var viktigt och
bra med jämställdhet men var skeptisk till en alltför feministisk linje och
detta formulerades enligt Radomir på ett bra sätt i filmen. ”Filmen är antifeministisk
och det tycker jag är bra. Det är alldeles för mycket feminism.
Det är bra med jämlikhet. Feminism är en helt annan grej” (Radomir: 7).
Han tog upp samtalet mellan huvudkaraktärerna i filmen som diskuterade
problemet med en hel generation unga män i dagens samhälle som alla var
fostrade av kvinnor så att de inte visste hur man hittade sin identitet och vad
som gjorde livet meningsfullt som man. Radomir talade i intervjun om frå-