En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

intimt sammanlänkade, ”intrinsically interlinked, and that emotions are of
critical importance for all aspects of social cognition” (Höijer 2007: 41).
Jag håller med om detta. Noël Carrol gör en nödvändig precisering av
skillnaden mellan affekt och emotioner där han reserverar ordet affekt för
känslor utan tydligt innehåll, ”reserving the term emotion to name a narrower
subclass of affect, namely, what might be even more accurately called
cognitive emotions (i.e., affects that include cognitive elements)” (Carrol
1999: 21). Clive Marsh ser ett värde i att skilja mellan dessa två begrepp där
affekt står för en känsla utan riktning medan emotioner är i någon mening
infångade i ett medveten kognitiv struktur, dvs. känslor som har en tolkande
riktning och ett medvetet innehåll för individen till skillnad från vaga och
ofokuserade känslor, mer eller mindre omedvetna (Marsh 2004: 71).
Det var tydligt att samtalet med Kia kom att beröra viktiga känslor som i
intervjun kom att ges ett visst tolkande innehåll från Kias sida, dvs. känslor
med ett kognitivt innehåll. Jag vill inte förleda läsaren att tro att jag därmed
också kan uttala mig affekter, dvs. mer omedvetna processer. För detta hade
det krävts ytterligare fördjupningar både av sociokognitiv teori och intervjumetodik.
Vid de individuella intervjuerna i min studie så lärde jag inte
känna respondenterna mera på djupet, utan genomförde mina analyser på en
manifest nivå av förmedlade tankar och reflektioner. Jag har inte gjort anspråk
på att uttala mig om känslomässiga komplex eller omedvetna processer
även om jag ibland misstänkt att sådana har berörts. För att säga något
om detta hade ett annat upplägg krävts med ett syfte att lära känna respondenterna
bättre genom en serie samtal och med en terapeutisk kompetens för
att också kunna uttala sig om latenta nivåer av affektiva processer.
Därför vore en kognitiv teori kompletterat med en teoretisk utveckling i
psykodynamisk riktning spännande, men en sådan har inte rymts inom denna
avhandlings val av metod och teori. Jag vill dock understryka hur angeläget
jag ser på att detta utvecklas i framtida studier om filmpublikens förhållningssätt
till starka och känslomässigt omvälvande filmupplevelser.
För att ge någon slags överblick över respektive person så har jag presenterat
en tabell för varje individ där jag har markerat vilka existentiella frågor
som avhandlats i filmsamtalet och inom vilken kognitiv schemakategori
detta gjorts. Jag har i varje skiss över individerna också med fetstil markerat
de två existentiella frågor som fokuserats allra mest under intervjuernas
gång.
136