En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

kunde Kia beskriva något som hon inte formulerat tidigare. I intervjun med
Kia – liksom i alla intervjuer – blev jag således som forskare en del av det
empiriska underlaget.
Fråga 4: Kognitiv förändring 74
Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med en
vald favoritfilm? Med ett schemateoretiskt perspektiv vill jag argumentera
för att Kia laborerade med förändringar i sin kognitiva repertoar enligt den
modell som innebär att viktiga föreställningar återfanns och processades i
både ett dominerande huvudperspektiv och underordnat subperspektiv. Det
som intervjun började med, och som såg ut som det huvudsakliga perspektivet
kring idéer om popularitet och längtan efter att tillhöra innegruppen och
en vilja att förbli äkta, förändrades mot slutet av intervjun till att förpassas
till ett underordnat perspektiv. Istället tog en annan tanke över som det viktigaste
och dominerande. Det handlade om hennes identifikation med den
kvinnliga förebilden som matchade hennes egen upplevelse av att vara storasyster
och den lojalitet med dem som hon kände allra närmast och som
filmen frammanade.
Fråga 5: Film som resurs
Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en vald favoritfilm
kunnat fungera som en resurs för förändring/förstärkning av individens
syn på livet och upplevelse av tillvaron? I samtalet om filmen Weird
Science kan med hjälp av ett schemateoretiskt perspektiv vissa saker belysas.
Kia gjorde spontant kopplingar mellan sig själv med högstadietöntarna Gary
och Wyatt och deras längtan efter status och popularitet. Men det för henne
allra mest bärande temat i filmen framkom först långt in i samtalet och tycktes
spela en viktigare känslomässig roll för Kia och som handlade om en
djupare och kanske delvis omedveten laddning runt filmens gestaltning av en
äldre erfaren tjej och två yngre killar. När Kia fick tag i det motivet så släppte
hon det inte utan formulerade subjektivt viktiga aspekter av sin egen livshållning
när det gällde kärlek och lojalitet, värderingar som hon satte mycket
högt.
I samtalet med Kia menar jag att mitt sociokognitiva perspektiv både visar
på vissa möjligheter så väl som vissa begränsningar. Höijer har argumenterat
för att arbeta med psykodynamiska teoretiska betraktelsesätt som innebär
att man kan kasta ljus över mediekonsumtion som kan locka fram och
beröra psykologiskt delvis dolda och laddade komplex, positiva eller negativa
(Höijer 1998b). Höijer har i senare diskussioner pekat på hur sociokognitiv
teoribildning alltmer kommit att betrakta emotioner och kognitioner som
74
Se översikt över kognitiva förändringsprocesser, kapitel 2.6.3. Kognitiv förändring – gradvis
eller dramatisk.
135