En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

också gick in på när hon tolkade deras beteenden. ”Dom ville ju få dom tjejerna,
det var ju deras mål” (Kia: 13).
I samtalet om filmen gjorde Kia också åtskilliga självschematiska reflektioner
på olika nivåer. Filmen handlar om två individer som kände sig som
töntar och som ville in i den allra coolaste gruppen och detta var något som
Kia också brottats med.
Just den här grejen med coola killarna, coola tjejerna. Alla vill vara som
dom. Och vad folk, alltså går igenom, vad folk utsätter sig själva för, för att
komma till den populära ligan. Och sen när dom väl är där så är det fan ingenting
(Kia: 17).
Kia konstaterade att hon för egen del och i den självbild som hon omfattat
inte tillhört de coola som varit i centrum. Hon har hållit sig till sin grupp
vänner, samma gäng hela tiden, men en stark känsla för lojalitet med sina
vänner och sin egen grupp, oavsett vad andra tyckt. Det går inte att finna
meningen bara i att vara populär, menade Kia och jämförde med Gary och
Wyatt som måste bevisa att de var något även utan hjälp från den coolaste av
coola. Kia känner igen dragningen till inneklicken samtidigt som hon kämpat
emot denna ständiga strävan att söka sig dit. Rollschematiska föreställningar
om hur en tjej ska se ut var också med i diskussionen med Kia när
hon funderade över sina jämnåriga skönhetshetsande skolkamrater som räknades
till dom coola.
Man har väl alltid haft en önskan att vara en av dom som var…men jag har
ju inte gjort nån ansträngning för att bli det. […] Men just den där grejen
att…det är alltid en kärna med poppis folk. Sen är det vi andra dödliga.”
(Kia: 20).
I dessa självschematiska resonemang kom Kia in på olika föreställningar om
självet, dels föreställningar om idealsjälv sådan man skulle kunna vara och
dels föreställningar om den man faktiskt är, eller inte är.
Kort berörde Kia storyschematiska kategorier. Mer omfattande än många
andra diskuterade hon i rollschematiska kategorier om könsroller och vad
som var typiskt killar och tjejer. Mest utförligt bearbetade hon filmen genom
personschematiska och självschematiska resonemang där hon både jämförde
sig med huvudpersonerna Gary och Wyatt som nördtöntar utanför de coola
men där samtalet om filmen också för Kia frilade en oväntad koppling mellan
drömtjejen Lisa och hennes eget liv och som också kastade ljus över den
känslomässiga invändning Kia kände inför ålderskillnaden mellan Lisa och
hennes protegéer.
Fråga 3: Extra-textualisering
Vilka referenser görs mellan filmens värld och individens eget liv, dvs. momentet
extra-textualisering? Kia gjorde många kopplingar mellan filmens
133