En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

Fråga 5. Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en
vald favoritfilm kunnat fungera som en resurs för förändring/förstärkning av
individens syn på livet och upplevelse av tillvaron?
I presentationen av de individuella intervjuerna har jag valt att följa en
viss ordning där jag först har redovisat de fem respondenter som jag rubricerat
som utan religiös socialisation och utan religiös aktivitet idag, dvs. kategorin
’mindre religiös socialisation/praktik’ och sedan de som rubricerats
tillhöra ’blandad grupp’ och slutligen har jag redovisat gruppen ’mer religiös
socialisation/praktik’. Efter varje intervju har jag summerande tecknat en
svarsprofil av varje respondent utifrån svaren på frågorna. Slutligen har jag
sammanställ dessa i en översikt av alla de tretton som jag intervjuat individuellt
(se kapitel 5.6.1. Existentiellt tema och kognitiv förändring).
I samtalet har de olika kategorierna ibland överlappat varandra så att en
diskussion rört sig dynamiskt mellan normer och grundläggande värderingar
å ena sidan tätt sammanflätade med mer teoretiska föreställningar om hur
världen är beskaffad och vad som är meningen med livet. I redovisningen av
filmsamtalen har jag därför känt det angeläget att ge en ganska fyllig presentation
av respondentens egna formuleringar och sätt att uttrycka sig om sin
upplevelse av filmen och sina existentiella reflexioner snarare än att lägga
fokus på en sammanställning av mina tolkningar av vad som är den ena existentiella
frågan skild från det andra.
Med mina samtal om filmer och existentiella frågor enligt mina definitioner
menar jag att jag inte kunnat mer än att antyda vissa mönster och en del
tyngdpunkter hos respektive individ kring det som vederbörande valt att
förmedla till mig av sin livsåskådningsmässiga världsbild. De tabeller över
respektive respondent ska därför uppfattas mer som pedagogiska och visuella
översikter än som detaljerad profiler av vederbörande. De kategoriseringar
som jag som lyssnare och tolkare har beslutat mig för skulle sannolikt se
något annorlunda ut med en annan forskares öra som med en annan blick för
innehållet i samtalen skulle strukturera intervjuerna annorlunda.
Denna komplexa meningsskapande process reducerad till vad som teoretiskt
kan låta sig beskrivas äga rum inom individen har jag sedan också satt
in i en övergripande förståelse med ett sociokulturellt perspektiv där det
tolkande subjektet har uppfattats som tillhörig en social gemenskap i en given
historiskt och kulturell situation med en viss horisont av förväntningar
och föreställningar (Tonnessen 2003) (se kapitel 5.8. Favoritfilm och individens
sociala kontext).
Jag har i inledningen av varje presentation av intervjuerna en kort beskrivning
av handlingen i den valda favoritfilmen för att underlätta för den
som inte sett dessa filmer att följa med i filmintervjuerna.
129