En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

handling i enlighet med tanken på en fysisk resa i yttre rymden medan de
med religiös socialisation/praktik som grupp skulle göra motstånd mot en
sådan UFO-premierande tolkning och samlas runt en förståelse att det var en
inre resa. Detta antagande i sin tur byggde på forskning om nyandlighet och
ufo-tro där traditionella religiösa föreställningar utmanats av religiösa idéer
som har propagerat för närvaron av utomjordisk intelligens.
Först och främst verkar det som om UFO-myterna erbjuder ett tänkesätt som
bättre låter sig förenas med moderna idéer, inte minst vetenskapliga tankegångar,
än det västerländska samhällets traditionella religiösa modeller i kristendomens
gestalt (Rothstein 2001: 41).
Så förutsägbar var inte de olika gruppernas tolkning av den valda filmen
Kontakt, när det gäller förståelsen av filmens helhet och inom vilken verklighetsdomän
berättelsen rörde sig. Detta ska också ställas i relation till resultatet
i den kvantitativa delen av min undersökning i kapitel 4 där skillnaden
mellan de i enkäten med mer religiös socialisation och praktik jämfört
med de med mindre religiös socialisation och praktik framstår som ganska
små. En internaliserad tolkningshorisont skulle med detta resultat således
inte vara så styrande som min förförståelse gjort gällande.
Men fler faktorer än tolkningshorisont har betydelse i ett gruppsamtal och
det är samtalsklimatet i gruppen och olika gruppaktörers initiativ och dominans.
5.2.5. Gruppsamtalets kohesionseffekter
Wibeck lyfter fram olika intrapersonella faktorer som kan påverka gruppsamtalet
där utåtriktade personer kan attrahera gruppens andra medlemmar
och kan med en aura av vänlighet, charm och intelligens formulera idéer som
vinner viss uppslutning från andra medlemmar i gruppen. Jag utesluter inte
att sådana effekter kan ha skapat de relativt olikartade resultatet i mina två
samtalsgrupper. I den första intervjun tog redan tidigt en deltagare initiativet
i diskussionen med entusiasm och en vältalighet som kan ha smittat av sig
idémässigt och skapat uppslutning kring tanken på att Ellie Arroway hade
varit med om en inre resa. I den andra gruppen utvecklades istället en mer
ordknapp och avvaktande atmosfär. Flera röster formerades dock tidigt för
det motsatta alternativet, nämligen att Ellie genomfört en resa till yttre rymden.
Den blandning av personligheter som således grupperna bestod av kan
ha fått konsekvenser för hur utfallet blev.
Gruppen i sig bidrar till en polariseringseffekt enligt fokusgruppsforskning
där olika åsikter i ett gruppsamtal formuleras mer accentuerat och polariserat
som ett resultat av samtalet i grupp (Wibeck 2000: 128). Detta gick
också att se i mina intervjuer. Någon i gruppsamtalet tog spjärn mot det någon
annan nyss sagt för att tydliggöra sin egen åsikt, ibland humoristiskt
121