En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
viss eftertanke. I en tabell så framträdde gruppernas svarsmönster på följande sätt. 5.2.4. Tolkningsalternativ utifrån tolkningshorisont Tabell 22. Respondentens fabulakonstruktion relaterat till tolkningshorisont 120 Huvudsaklig tolkning Grupp 10 maj: Tolkningshorisont Inre Resa i yttre resa rymden Radomir ”Mindre religiös socialisation/praktik” X Erik ”Mindre religiös socialisation/praktik” X Caterina ”Blandad grupp” X Jakob ”Blandad grupp” X Karin ”Mer religiös socialisation/praktik” X Maria ”Mer religiös socialisation/praktik X Grupp 12 maj: Tolkningshorisont Inre Resa i yttre resa rymden Jon ”Mindre religiös socialisation/praktik” X Sofia ”Mindre religiös socialisation/praktik” X Kia ”Mindre religiös socialisation/praktik” X Victoria ”Blandad grupp” X Madeleine ”Blandad grupp” X Peter ”Mer religiös socialisation/praktik” X Lena ”Mer religiös socialisation/praktik” X Mitt antagande inför filmsamtalet var att respektive persons trosmässiga bakgrund skulle vara möjligt att skönja som en del av ett tolkningsmönster gemensamt med andra med samma bakgrund i en sammanställning av tolkningar av filmen Kontakt. Detta antagande fick inget stöd när jag fokuserade på frågan om vad det är som faktiskt händer i filmens berättelse. Trots att ett kvalitativt material med endast tretton personer inte bör låna sig till kvantitativa resonemang så vill jag lyfta fram en del reflektioner kring mönster i utfallet. De i förväg – av mig – skapade grupperna med gemensam tolkningshorisont lät sig med den här fokuseringen inte hanteras som homogena grupper. Tre av de fem med profilen ’mindre religiös socialisation/praktik’, Radomir, Sofia och Kia valde att uppfatta att Ellie gjort en rymdresa rent fysiskt medan de övriga två, Erik och Jon mer ville förstå det som en inre resa. Tre med ’blandad profil’, Caterina, Jakob och Madeleine, såg det som en inre resa medan den fjärde, Victoria, såg det som en fysisk resa i rymden. Och av de med ’mer religiös socialisation/praktik’, tolkade två stycken, Karin och Maria, Ellies resa som en inompsykisk händelse medan de två andra, Peter och Lena ansåg att det handlade om en yttre resa och mötet med en främmande civilisation där ute någonstans. Min förväntan var att de utan religiös socialisation/praktik och i viss mån de med blandad profil skulle vara mer benägna att välja att tolka filmens
handling i enlighet med tanken på en fysisk resa i yttre rymden medan de med religiös socialisation/praktik som grupp skulle göra motstånd mot en sådan UFO-premierande tolkning och samlas runt en förståelse att det var en inre resa. Detta antagande i sin tur byggde på forskning om nyandlighet och ufo-tro där traditionella religiösa föreställningar utmanats av religiösa idéer som har propagerat för närvaron av utomjordisk intelligens. Först och främst verkar det som om UFO-myterna erbjuder ett tänkesätt som bättre låter sig förenas med moderna idéer, inte minst vetenskapliga tankegångar, än det västerländska samhällets traditionella religiösa modeller i kristendomens gestalt (Rothstein 2001: 41). Så förutsägbar var inte de olika gruppernas tolkning av den valda filmen Kontakt, när det gäller förståelsen av filmens helhet och inom vilken verklighetsdomän berättelsen rörde sig. Detta ska också ställas i relation till resultatet i den kvantitativa delen av min undersökning i kapitel 4 där skillnaden mellan de i enkäten med mer religiös socialisation och praktik jämfört med de med mindre religiös socialisation och praktik framstår som ganska små. En internaliserad tolkningshorisont skulle med detta resultat således inte vara så styrande som min förförståelse gjort gällande. Men fler faktorer än tolkningshorisont har betydelse i ett gruppsamtal och det är samtalsklimatet i gruppen och olika gruppaktörers initiativ och dominans. 5.2.5. Gruppsamtalets kohesionseffekter Wibeck lyfter fram olika intrapersonella faktorer som kan påverka gruppsamtalet där utåtriktade personer kan attrahera gruppens andra medlemmar och kan med en aura av vänlighet, charm och intelligens formulera idéer som vinner viss uppslutning från andra medlemmar i gruppen. Jag utesluter inte att sådana effekter kan ha skapat de relativt olikartade resultatet i mina två samtalsgrupper. I den första intervjun tog redan tidigt en deltagare initiativet i diskussionen med entusiasm och en vältalighet som kan ha smittat av sig idémässigt och skapat uppslutning kring tanken på att Ellie Arroway hade varit med om en inre resa. I den andra gruppen utvecklades istället en mer ordknapp och avvaktande atmosfär. Flera röster formerades dock tidigt för det motsatta alternativet, nämligen att Ellie genomfört en resa till yttre rymden. Den blandning av personligheter som således grupperna bestod av kan ha fått konsekvenser för hur utfallet blev. Gruppen i sig bidrar till en polariseringseffekt enligt fokusgruppsforskning där olika åsikter i ett gruppsamtal formuleras mer accentuerat och polariserat som ett resultat av samtalet i grupp (Wibeck 2000: 128). Detta gick också att se i mina intervjuer. Någon i gruppsamtalet tog spjärn mot det någon annan nyss sagt för att tydliggöra sin egen åsikt, ibland humoristiskt 121
- Page 70 and 71: tidigare teorier som inspirationsk
- Page 72 and 73: intervjuaren svarar på. I enlighet
- Page 74 and 75: 1, innebär en detaljerad transkrip
- Page 76 and 77: 3.1.6. Att tolka tolkaren - en sjä
- Page 78 and 79: Enkäten innehöll också en uppsä
- Page 80 and 81: 3.4. Steg 3. Individuella intervjue
- Page 82 and 83: att jag ville lyssna på respondent
- Page 84 and 85: 3.6.2. Intern validitet Undersöker
- Page 86 and 87: meningsbyggnader och ibland osamman
- Page 88 and 89: KAPITEL 4. ENKÄT I detta kapitel p
- Page 90 and 91: nit mig i en läroprocess där jag
- Page 92 and 93: Nästan tre fjärdedelar har också
- Page 94 and 95: och arbete. Majoriteten anser dock
- Page 96 and 97: närmare hälften som ändå menat
- Page 98 and 99: 98 Över huvud taget filmer med hö
- Page 100 and 101: När det gäller den fortsatta anal
- Page 102 and 103: 4.4.2. Sammanfattning ’film är v
- Page 104 and 105: filmer eller fler i månaden var 26
- Page 106 and 107: ut variabeln gudstjänstdeltagande
- Page 108 and 109: Denna grupp har jag rubricerat som
- Page 110 and 111: ett samband mellan hållningen att
- Page 112 and 113: fördjupa förståelsen av individe
- Page 114 and 115: 5.1.1. Kategorisering av intervjuad
- Page 116 and 117: För det tredje ville jag se hur in
- Page 118 and 119: nan värld genom en genväg i ett m
- Page 122 and 123: med en tydlig glimt i ögat som Rad
- Page 124 and 125: allt det där. Jag är jättefascin
- Page 126 and 127: 126 We respond sometimes in predict
- Page 128 and 129: momentet existentiella frågor samt
- Page 130 and 131: 5.5. Tretton intervjuer - analys av
- Page 132 and 133: om skuld och ansvar dominerade i sa
- Page 134 and 135: tema om att vilja tillhöra den pop
- Page 136 and 137: intimt sammanlänkade, ”intrinsic
- Page 138 and 139: Fråga 1: Existentiella frågor Vil
- Page 140 and 141: samhet eller ren illvilja utsätter
- Page 142 and 143: påbörjade utbildningar bakom sig
- Page 144 and 145: sig bakgrund till den egentliga sto
- Page 146 and 147: Fråga 5: Film som resurs Går det
- Page 148 and 149: Fråga 1: Existentiella frågor Vil
- Page 150 and 151: försök att få en balans mellan d
- Page 152 and 153: kaos. ”Dom båda är två liksom
- Page 154 and 155: istället för den medierade simule
- Page 156 and 157: ehöver när man söker jobb […]
- Page 158 and 159: kan i stort sett hela filmen utanti
- Page 160 and 161: släpper ju på sig själv och sina
- Page 162 and 163: Fråga 4: Kognitiv förändring Hur
- Page 164 and 165: pappa och sina två syskon på bio
- Page 166 and 167: ande i reflektioner kring filmen oc
- Page 168 and 169: ningar utan hon bejakade eftertryck
viss eftertanke. I en tabell så framträdde gruppernas svarsmönster på följande<br />
sätt.<br />
5.2.4. Tolkningsalternativ utifrån tolkningshorisont<br />
Tabell 22. Respondentens fabulakonstruktion relaterat till tolkningshorisont<br />
120<br />
Huvudsaklig tolkning<br />
Grupp 10 maj:<br />
Tolkningshorisont Inre Resa i yttre<br />
resa rymden<br />
Rad<strong>om</strong>ir ”Mindre religiös socialisation/praktik” X<br />
Erik ”Mindre religiös socialisation/praktik” X<br />
Caterina ”Blandad grupp” X<br />
Jakob ”Blandad grupp” X<br />
Karin ”Mer religiös socialisation/praktik” X<br />
Maria ”Mer religiös socialisation/praktik X<br />
Grupp 12 maj:<br />
Tolkningshorisont Inre Resa i yttre<br />
resa rymden<br />
Jon ”Mindre religiös socialisation/praktik” X<br />
Sofia ”Mindre religiös socialisation/praktik” X<br />
Kia ”Mindre religiös socialisation/praktik” X<br />
Victoria ”Blandad grupp” X<br />
Madeleine ”Blandad grupp” X<br />
Peter ”Mer religiös socialisation/praktik” X<br />
Lena ”Mer religiös socialisation/praktik” X<br />
Mitt antagande inför filmsamtalet var att respektive persons trosmässiga<br />
bakgrund skulle vara möjligt att skönja s<strong>om</strong> en del av ett tolkningsmönster<br />
gemensamt med andra med samma bakgrund i en sammanställning av tolkningar<br />
av filmen Kontakt. Detta antagande fick inget stöd när jag fokuserade<br />
på frågan <strong>om</strong> vad det är s<strong>om</strong> faktiskt händer i filmens berättelse.<br />
Trots att ett kvalitativt material med endast tretton personer inte bör låna<br />
sig till kvantitativa resonemang så vill jag lyfta fram en del reflektioner kring<br />
mönster i utfallet.<br />
De i förväg – av mig – skapade grupperna med gemensam tolkningshorisont<br />
lät sig med den här fokuseringen inte hanteras s<strong>om</strong> h<strong>om</strong>ogena grupper.<br />
Tre av de fem med profilen ’mindre religiös socialisation/praktik’, Rad<strong>om</strong>ir,<br />
Sofia <strong>och</strong> Kia valde att uppfatta att Ellie gjort en rymdresa rent fysiskt medan<br />
de övriga två, Erik <strong>och</strong> Jon mer ville förstå det s<strong>om</strong> en inre resa. Tre<br />
med ’blandad profil’, Caterina, Jakob <strong>och</strong> Madeleine, såg det s<strong>om</strong> en inre<br />
resa medan den fjärde, Victoria, såg det s<strong>om</strong> en fysisk resa i rymden. Och av<br />
de med ’mer religiös socialisation/praktik’, tolkade två stycken, Karin <strong>och</strong><br />
Maria, Ellies resa s<strong>om</strong> en in<strong>om</strong>psykisk händelse medan de två andra, Peter<br />
<strong>och</strong> Lena ansåg att det handlade <strong>om</strong> en yttre resa <strong>och</strong> mötet med en främmande<br />
civilisation där ute någonstans.<br />
Min förväntan var att de utan religiös socialisation/praktik <strong>och</strong> i viss mån<br />
de med blandad profil skulle vara mer benägna att välja att tolka filmens
Change language