En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

5.1.1. Kategorisering av intervjuade utifrån tolkningshorisont
De som deltog i den inledande enkäten delade jag in i tre grupper enligt
principer som jag redovisade i kapitel 4.
Ett val kunde göras mellan personer för vilka film utgjorde något engagerande
och mycket viktigt i livet respektive individer för vilka film inte var så
viktigt. Utifrån frågeställningen beslutade jag att välja ut individer som uppgivit
att film var något viktigt i livet, dvs. individer som låtit sig engageras
och dras in i filmers berättelser. Dessa val fick till följd att de grupper som
intervjuades kom att bestå av individer som hade en likartad engagerad hållning
till film. Det som skiljde dem åt var den kognitiva tolkningshorisonten.
Individerna ifråga har varit aktiva filmkonsumenter och de har varit intresserade
av att bearbeta sin förståelse av filmberättelser och velat kommunicera
detta vilket har underlättat den teoretiska analysen av filmanvändning, meningsskapande
och socialt sammanhang.
5.1.2. Två gruppintervjuer – tre bakgrundsprofiler
Gruppmedlemmar är benägna att känna samhörighet i en önskan att förbli
medlemmar av gruppen (Wibeck 2000: 28). Wibeck varnar för risken att en
grupp blir alltför homogen i åsikter och bakgrund vilket kan få till följd att
ett visst sätt att tänka blir sanktionerat på bekostnad av andra. Samhörighetskänslan
kan bli för stark inom gruppen om det råder stor likhet inom gruppen
och gruppens gränser blir tydligt definierade.
Båda mina fokusgrupper var därför konstruerade på så sätt att det fanns en
variation i bakgrund och kognitiv tolkningshorisont. Risken för alltför hög
grad av gruppkohesion hade jag i detta fall försökt bearbeta från min sida.
Även mellan individer med potentiellt olika åsikter kan ett dynamiskt samtalsklimat
skapas som gynnar utbyte av idéer samt försök till formulering av
erfarenheter där individen ser och hör att det finns andra som har liknande
idéer men där man också är lyhörd och nyfiken på avvikande tankar (Wibeck
2000: 29).
I båda grupperna fanns således individer hämtade ur gruppen som karakteriserats
som ’mindre religiös socialisation/praktik’, personer kategoriserade
enligt ’blandad grupp’ och personer som rubricerats som ’mer religiös socialisation/praktik’
enligt den kategorisering som jag definierade i föregående
kapitel (se 4.6.3. Indexvariabler ’religiös socialisation’ och ’religiös praktik’).
Jag fick svar från femton individer som var villiga att träffas och diskutera
en vald film. Två personer av dem som hade svarat positivt på deltagande
och planerade att komma uteblev vid själva visnings- och intervjutillfället. 67
67 De två som uteblev var två män så könsbalansen kom att påverkas negativt av detta då de
två gruppintervjuerna sammantaget kom att bestå av åtta kvinnor och fem män. En av de män
som ej kom till intervjun var invandrare själv född utomlands och med hans avhopp påverka-
114