En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

dilemman i olika livssituationer, resonemang om rätt och fel, uppfattningar
om viktiga ideal och ledstjärnor i det egna livet, m.m.
Min frågeställning ovan inrymde också en kompletterande följdfråga. Hur
mycket styrs individer i sina tolkningar utifrån en tolkningshorisont internaliserad
genom primär och sekundär socialisation? Utifrån detta skapade jag
tre kategorier av respondenter ur enkätmaterialet.
4.7.2. Tre grupper med olika tolkningshorisont
Jag valde ut femton individer kategoriserade som tillhöriga någon av följande
tre grupper; 1, ’mindre religiös socialisation/praktik’ 2, ’blandad grupp’
eller 3, ’mer religiös socialisation/praktik’. Genom att välja respondenter
utifrån olika internaliserade tolkningsrepertoarer fick jag tre grupper som
kunde tänkas respondera på en vald film på olika sätt utifrån respektive bakgrund.
Detta i enlighet med resultatredovisningen av enkäten och dess tredje
funktion, som ett urvalsinstrument för fortsatta intervjuer. Rousiley Celi
Moreira Maia sammanfattar sitt synsätt på individens villkor för mediekonsumtion
genom att understryka den internaliserade föreställningsrepertoaren
som en tolkningshorisont som jag nämnde i kapitel 1. Hon diskuterar denna
med begrepp som ’implicit kunskap’ eller ’moraliskt ramverk’ som skapar
en struktur för tolkning.
[G]iven either by tradition or basic certainties of life, function as an ‘implicit
knowledge’ or as a pre-discursive background structure from which all thinking,
action and interpretation proceed. […] Hence, the construction of meaning
which is made possible by interpretation is not arbitrary; it is not the outcome
of the pure will of the interpreter, on the contrary, it is limited by the
historicity and situationality of the concrete conditions under which occurs
(Maia 2001: 40f)
Tillämpat i denna studie ville jag således skapa grupper som kunde definieras
utifrån olika tolkningshorisonter och där ett samtal om en utvald film
skulle kunna ge exempel på tolkningar i linje med respektive individs socialt
internaliserade tolkningshorisont. 65
Jag vill också tydliggöra att min ambition inte har varit en representativ
presentation av hur den genomsnittlige filmbetraktaren förhållit sig till film
eller livsåskådning utan snarare att ge exempel på hur man teoretiskt kan
65 Höijer använder begreppen ’ideological and identity horizons’. Denna komplexa helhet av
tolkningshorisonter i vardagslivet menar hon kan hållas samman teoretiskt som ”sociocognitive
structures of representations” (Höijer 2007: 34). Jag menar att Höijer ligger nära
Maias begrepp interpretive horizons. Höijers begrepp ideological horizons inkluderar en
relation till sociala föreställningar om rådande maktordningar i samhället. Jag har fördragit
begreppet tolkningshorisont då jag i mina analyser av sociokognitiva representationer lämnat
frågan om samhälleligt dominerande idéer, ideologi och hegemoni åt sidan. Frågan är alltför
omfattande för att rymmas inom ramen för mitt val av perspektiv i denna studie, men viktig.
111