En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
Share Embed Flag
Download ePaper

En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

anpere.net
06.09.2013 Views

Denna grupp har jag rubricerat som ’mer religiös socialisation/praktik’. Även ur denna grupp har jag valt fem respondenter att intervjua. Sedan fanns en stor minoritet på drygt en tredjedel mellan dessa två grupper som fick olika indexvärden mellan 6 och 8. Dessa personer var sådana som fått värdet 1 på ett par, tre frågor och värdet 2 på ett par, tre andra frågor. Dvs. de hade något av en religiös socialisation och bakgrund men var inte religiöst aktiva i nuläget eller vice versa så att de saknade en religiös socialisation men var i någon mån religiöst aktiva i nutiden. Individer tillhörande denna grupp har således en tolkningshorisont som skiljer sig från de båda föregående i det avseendet att man har socialiserats enligt en övergripande verklighetstolkning som man har tonat ned för att övergå till en annan livssyn som vuxen till skillnad från de båda andra grupperna med en övergripande tolkningshorisont som upprätthållits till i vuxen ålder. Denna grupp på 39% som kognitivt rört sig i den ena eller den andra riktningen rubricerade jag som ’blandad grupp’ (se vidare kapitel 5.1.2. Två gruppintervjuer – tre bakgrundsprofiler). Ur denna grupp valde jag också fem respondenter att intervjua. 4.6.4. Tolkningshorisont och filmattityd När jag analyserade denna indexvariabel för att undersöka eventuell korrelation med variabeln ’film är viktigt’ såg det ut på följande sätt. Tabell 20. Tolkningshorisont och filmattityd. (Procent, n =161) 108 Mindre religiös soc/praktik (n = 79) Blandad grupp (n = 64) Mer religiös soc/praktik (n = 18) Totalt (n = 161) Film är mindre viktigt 32% 28% 45% 32% Film är ganska viktigt 32% 31% 22% 30% Film är mycket viktigt 36% 41% 33% 38% I tabellen framträdde inget samband. Den grupp där flest tyckt att film var mycket viktigt utgjordes av mittengruppen (41%) och inte någon av de grupper som tolkningshorisontmässigt var mest entydiga vare sig med mindre religiös profil (36%) eller mer religiös profil (33%). Resultatet generellt från många olika variabelanalyser har varit att tolkningshorisonten utifrån religiös socialisation och religiös praktik inte har något tydligt positivt eller negativt samband med attityden till film. 64 Det 64 Ett par iakttagelser från tabellanalyserna antyder motstridiga tendenser som exempelvis att aftonbön tenderat att öka benägenheten att skatta film som mycket viktigt, som tillsammans med tabellen där aftonbön och gudstjänstdeltagande i barndomen i en omkodad indexvariabel pekade i samma riktning. Variabeln ’gudstjänstbesök’ visade dock på en tydlig minskning av uppskattningen av film. Också en analys av böneaktivitet idag relaterat till attityd till film

övergripande resultatet från enkätundersökningen har visat att i det inte funnits några enkla samband mellan olika positioner när det gäller religiös socialisation samt aktiv religiös praktik i nutiden, relaterat till variabeln film är mycket viktigt, dvs. den enskilda variabel som korrelerat med ett positivt samband till de flesta frågor i enkäten som berört existentiella frågor. 4.7. Sammanfattning steg 1. Enkätresultat En enkät har samlats in mellan oktober 2002 och februari 2003 bland 179 studerande vid olika program och kurser vid högskolan Dalarna. En första summering av attityden till film pekar på att många individer menar att det finns filmer som kunnat erbjuda upplevelser av starka känslor och möjligheten att bli ’djupt berörd’. Samtidigt uppfattades filmkonsumtion som underhållning och en möjlighet att glömma vardagen för en kort stund. Andra tongivande aspekter var film som stimulans för tanke och reflektion över livet samt filmkonsumtion som diskussionsbefrämjande i sociala situationer. Mindre accentuerat var filmkonsumtion som social handling i bemärkelsen att stärka samhörighet med andra. Tydligt nedtonat var film som källa till rent filmkonstnärligt och filmtekniskt engagemang. Huvudintrycket har med andra ord varit att film haft en stark ställning i många individers liv och filmens starka ställning framför allt byggt på dess emotionella kraft som ett medium för ’starka upplevelser’ samt som en källa till tankar över livet. När jag tagit fram korrelationstabeller över hela enkätmaterialet för att undersöka vilka variabler som visat samband med varandra beträffande film och livsåskådningsfrågor har en sammansatt bild framträtt. Vid analys av bakgrundsvariabler som bl.a. ålder, kön, uppväxtmiljö, tro och religiös socialisation, ställda mot en rad frågor som fokuserar livsåskådningsaspekter på film har det ej gått att se något enkelt och tydligt samband mellan dessa bakgrundsvariabler och filmattityd. Den enskilda variabel som framträtt som den som tycktes styra utfallet beträffande livsåskådningsmässiga aspekter vid filmtittande var frågan om hur viktigt man angav att film var i ens liv. En dryg tredjedel av filmkonsumenterna i denna enkätundersökning (37%) har angivit att de tyckt film vara mycket viktigt i vardagen, dvs. skalsteg 6 och 7 på en sjugradig skala. Samtliga svar på frågan om hur viktigt film var i livet, omkodades till tre grupper enligt följande; film är mindre viktigt, film är ganska viktigt och film är mycket viktigt. Det har varit denna enskilda variabel som återkommit när jag analyserat enkätmaterialet och sökt samband mellan olika faktorer och benägenhet att bearbeta livsåskådningsrelaterade frågor via film. Det har funnits pekade mer i riktning mot ett negativt samband mellan religiös aktivitet och hög filmskattning. 109

Denna grupp har jag rubricerat s<strong>om</strong> ’mer religiös socialisation/praktik’.<br />

Även ur denna grupp har jag valt fem respondenter att intervjua.<br />

Sedan fanns en stor minoritet på drygt en tredjedel mellan dessa två grupper<br />

s<strong>om</strong> fick olika indexvärden mellan 6 <strong>och</strong> 8. Dessa personer var sådana<br />

s<strong>om</strong> fått värdet 1 på ett par, tre frågor <strong>och</strong> värdet 2 på ett par, tre andra frågor.<br />

Dvs. de hade något av en religiös socialisation <strong>och</strong> bakgrund men var<br />

inte religiöst aktiva i nuläget eller vice versa så att de saknade en religiös<br />

socialisation men var i någon mån religiöst aktiva i nutiden.<br />

Individer tillhörande denna grupp har således en tolkningshorisont s<strong>om</strong><br />

skiljer sig från de båda föregående i det avseendet att man har socialiserats<br />

enligt en övergripande verklighetstolkning s<strong>om</strong> man har tonat ned för att<br />

övergå till en annan livssyn s<strong>om</strong> vuxen till skillnad från de båda andra grupperna<br />

med en övergripande tolkningshorisont s<strong>om</strong> upprätthållits till i vuxen<br />

ålder. Denna grupp på 39% s<strong>om</strong> kognitivt rört sig i den ena eller den andra<br />

riktningen rubricerade jag s<strong>om</strong> ’blandad grupp’ (se vidare kapitel 5.1.2. Två<br />

gruppintervjuer – tre bakgrundsprofiler). Ur denna grupp valde jag också<br />

fem respondenter att intervjua.<br />

4.6.4. Tolkningshorisont <strong>och</strong> filmattityd<br />

När jag analyserade denna indexvariabel för att undersöka eventuell korrelation<br />

med variabeln ’film är viktigt’ såg det ut på följande sätt.<br />

Tabell 20. Tolkningshorisont <strong>och</strong> filmattityd. (Procent, n =161)<br />

108<br />

Mindre religiös<br />

soc/praktik<br />

(n = 79)<br />

Blandad<br />

grupp<br />

(n = 64)<br />

Mer religiös<br />

soc/praktik<br />

(n = 18)<br />

Totalt<br />

(n = 161)<br />

Film är mindre viktigt 32% 28% 45% 32%<br />

Film är ganska viktigt 32% 31% 22% 30%<br />

Film är mycket viktigt 36% 41% 33% 38%<br />

I tabellen framträdde inget samband. Den grupp där flest tyckt att film var<br />

mycket viktigt utgjordes av mittengruppen (41%) <strong>och</strong> inte någon av de grupper<br />

s<strong>om</strong> tolkningshorisontmässigt var mest entydiga vare sig med mindre<br />

religiös profil (36%) eller mer religiös profil (33%).<br />

Resultatet generellt från många olika variabelanalyser har varit att tolkningshorisonten<br />

utifrån religiös socialisation <strong>och</strong> religiös praktik inte har<br />

något tydligt positivt eller negativt samband med attityden till film. 64 Det<br />

64 Ett par iakttagelser från tabellanalyserna antyder motstridiga tendenser s<strong>om</strong> exempelvis att<br />

aftonbön tenderat att öka benägenheten att skatta film s<strong>om</strong> mycket viktigt, s<strong>om</strong> tillsammans<br />

med tabellen där aftonbön <strong>och</strong> gudstjänstdeltagande i barnd<strong>om</strong>en i en <strong>om</strong>kodad indexvariabel<br />

pekade i samma riktning. Variabeln ’gudstjänstbesök’ visade dock på en tydlig minskning av<br />

uppskattningen av film. Också en analys av böneaktivitet idag relaterat till attityd till film

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!