En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
ut variabeln gudstjänstdeltagande så kunde jag, liksom när det gällde variabeln bön, identifiera en skillnad i hållning till film. Tabell 18. Betydelse av film för gudstjänstbesökande baserat på frågan ”Hur ofta deltar du i gudstjänster eller liknande religiösa möten” Procent. (Antal inom parentes) n =177 106 Deltar i gudstjänst Nej (n = 147) Ja (n = 30) Totalt (n = 177) Film är mindre viktigt 29% 43% 32% Film är ganska viktigt 30% 37% 31% Film är mycket viktigt 41% 20% 37% Ett samband framträdde där de som inte haft något gudstjänstdeltagande som vana utgjorde en större grupp (41%) jämfört med gruppen som med viss regelbundenhet har deltagit i gudstjänst (20%) beträffande de som ansåg att film var mycket viktigt. Ett negativt samband uppstod således mellan de som var gudstjänstbesökare och skattningen av film som mycket viktigt. Min hypotes i kapitel 1.2.2. gjorde gällande att den grupp som hade en religiös kognitiv tolkningshorisont och var aktiva i ett socialt sammanhang präglat av tro skulle vara mindre benägna att använda filmupplevelser eller biobesök som en inspirationskälla för bearbetning av personliga livsåskådningsfrågor och vice versa, den grupp som inte har någon tillhörighet i ett socialt sammanhang präglat av en aktiv tro skulle vara mer benägna att använda filmupplevelser eller biobesök som en inspirationskälla för bearbetning av personliga livsåskådningsfrågor. När det gäller gudstjänstmedverkan har sambandet med filmattityd stämt med min hypotes. 4.6.3. Indexvariabler ’religiös socialisation’ och ’religiös praktik’ Jag frågade mig således om de som haft en religiös socialisation respektive hade en aktiv religiös tro i nutiden utvecklat ett förhållningssätt till film och vice versa, om dem som varken haft en religiös socialisation eller hade någon aktiv religiös tro utvecklat ett annat förhållningssätt till film. Emellan dessa två grupper med tydliga tolkningshorisonter, av mig kallade ’mer religiös socialisation/mer praktik’ respektive ’mindre religiös socialisation/mindre praktik’ valde jag också en grupp med en blandad profil i vilken ingick individer med antingen religiös socialisation i det förflutna och ingen religiös aktivitet i nutiden eller tvärtom, ingen religiös socialisation men aktiv religiös praktik idag. Denna grupp etiketterade jag som ’blandad grupp’. Jag konstruerade en sammanslagning av fem variabler om religiös socialisation och religiös praktik där varje individ fick ett indexvärde mellan 5 och 10. 62 62 Jag valde att bearbeta de tre variabler som på olika sätt handlade om religiös aktivitet i nutid, dvs. fråga 43 om bönefrekvens, fråga 42 om gudstjänstdeltagande samt fråga 32 om tro
Tabell 19. Religiös socialisation och religiös praktik. (Indexsumma, procent, n = 162) Indexsumma Procent, antal Mindre religiöst socialiserad/mindre praktik 5 50% (n = 80) 6 21% (n = 34) 7 7% (n = 12) 8 11% (n = 18) 9 8% (n = 13) Mer religiöst socialiserad/mer praktik 10 3% (n = 5) I enkätmaterialet framträdde en stor grupp utan vare sig religiös socialisation eller religiös aktivitet i nutiden och det var de cirka 50% i undersökningen som fått den sammanlagda summan 5, dvs. ’nej’, på frågorna om aftonbön, gudstjänstbesök i barndomen, personlig gudstro, bönefrekvens och gudstjänstbesök idag. Denna grupp såg jag som en grupp vars tolkningshorisont och kognitiva referensramar utgjordes av en mer icke-religiös livsförståelse. Denna grupps tolkningshorisont har varken i barndom eller nutid inneburit aktiva religiösa tolkningsmönster och jag har rubricerat den ’mindre religiös socialisation/praktik’. 63 Ur denna grupp har jag valt fem respondenter att intervjua (se kapitel 5 Intervjuer.) I den andra polen av detta spektrum fanns i min enkät endast 5 individer, dvs. den grupp som fått värdet 2 på samtliga frågor och därmed indexvärdet 10. Det är den grupp som har svarat ja på frågorna om aftonbön, gudstjänstbesök i barndomen, personlig gudstro, bönefrekvens och gudstjänstbesök idag. Till denna grupp med värdet 10 förde jag även den grupp respondenter som fått indexvärdet 9, dvs. de har haft ett eller flera ja-svar i båda kategorierna beträffande religiös socialisation och religiös praktik i nutid. Denna grupps tolkningshorisont och kognitiva referensramar har utgjorts av en mer religiös livsförståelse där de i barndomen socialiserats in i religiösa tolkningsmönster som i nutid aktivt upprätthållits. Antalet individer med indexvärdet 9 eller 10 blev en grupp på sammanlagt ca 10% av materialet. på en personlig gud och skapade ett index för religiös praktik utifrån de omkodningar som jag genomförde sedan tidigare i tabellanalyserna ovan. I enkätfråga 43 fick svarsalternativen 0 till 3 värdet 1 och svarsalternativen 4-7 fick värdet två och i enkätfråga 42, om gudstjänstdeltagande, fick svarsalternativen 0-2 fick värdet 1 och svarsalternativen 3-7 fick värdet 2. För ett index för religiös socialisation valde jag ut enkätfråga 49, om aftonbön, och de som svarat 1-3 fick värdet 1 och de som svarat 4-5 fick värdet 2 och enkätfråga 48, om deltagande i gudstjänst som barn, där de som svarat 0-3 fick värdet 1 och svarsalternativen 4-7 fick värdet 2. Jag fick då en samlad bild av var hela stickprovet i enkäten befann sig beträffande religiös socialisation och religiös praktik i dagsläget som indexvärden mellan 5 och 10. 63 Ett bättre begrepp än ’praktik’ skulle vara önskvärt för att sammanfatta de tre aspekter av aktiv tro som jag valde ut till index. Bön och gudstjänstdeltagande kan innefattas i begreppet. Men aspekten ’tro på en personlig gud’ blir problematisk och kan inte med självklarhet uppfattas som aktivitet eller praktik utan snarare som ’hållning’ eller liknande. Med två av tre aspekter av aktivitet som ingående i variabeln har jag för enkelhets skull valt att behålla begreppet ’praktik’. 107
- Page 56 and 57: Med schemakategorier skapas ett mer
- Page 58 and 59: 1995: 58). Kritiken riktar in sig p
- Page 60 and 61: En fördjupad diskussion om självs
- Page 62 and 63: trycket. Därmed undviker jag den b
- Page 64 and 65: ler enligt dig? dvs. momentet exist
- Page 66 and 67: livet utanför filmens tillfälliga
- Page 68 and 69: För det fjärde kan ett sociokogni
- Page 70 and 71: tidigare teorier som inspirationsk
- Page 72 and 73: intervjuaren svarar på. I enlighet
- Page 74 and 75: 1, innebär en detaljerad transkrip
- Page 76 and 77: 3.1.6. Att tolka tolkaren - en sjä
- Page 78 and 79: Enkäten innehöll också en uppsä
- Page 80 and 81: 3.4. Steg 3. Individuella intervjue
- Page 82 and 83: att jag ville lyssna på respondent
- Page 84 and 85: 3.6.2. Intern validitet Undersöker
- Page 86 and 87: meningsbyggnader och ibland osamman
- Page 88 and 89: KAPITEL 4. ENKÄT I detta kapitel p
- Page 90 and 91: nit mig i en läroprocess där jag
- Page 92 and 93: Nästan tre fjärdedelar har också
- Page 94 and 95: och arbete. Majoriteten anser dock
- Page 96 and 97: närmare hälften som ändå menat
- Page 98 and 99: 98 Över huvud taget filmer med hö
- Page 100 and 101: När det gäller den fortsatta anal
- Page 102 and 103: 4.4.2. Sammanfattning ’film är v
- Page 104 and 105: filmer eller fler i månaden var 26
- Page 108 and 109: Denna grupp har jag rubricerat som
- Page 110 and 111: ett samband mellan hållningen att
- Page 112 and 113: fördjupa förståelsen av individe
- Page 114 and 115: 5.1.1. Kategorisering av intervjuad
- Page 116 and 117: För det tredje ville jag se hur in
- Page 118 and 119: nan värld genom en genväg i ett m
- Page 120 and 121: viss eftertanke. I en tabell så fr
- Page 122 and 123: med en tydlig glimt i ögat som Rad
- Page 124 and 125: allt det där. Jag är jättefascin
- Page 126 and 127: 126 We respond sometimes in predict
- Page 128 and 129: momentet existentiella frågor samt
- Page 130 and 131: 5.5. Tretton intervjuer - analys av
- Page 132 and 133: om skuld och ansvar dominerade i sa
- Page 134 and 135: tema om att vilja tillhöra den pop
- Page 136 and 137: intimt sammanlänkade, ”intrinsic
- Page 138 and 139: Fråga 1: Existentiella frågor Vil
- Page 140 and 141: samhet eller ren illvilja utsätter
- Page 142 and 143: påbörjade utbildningar bakom sig
- Page 144 and 145: sig bakgrund till den egentliga sto
- Page 146 and 147: Fråga 5: Film som resurs Går det
- Page 148 and 149: Fråga 1: Existentiella frågor Vil
- Page 150 and 151: försök att få en balans mellan d
- Page 152 and 153: kaos. ”Dom båda är två liksom
- Page 154 and 155: istället för den medierade simule
ut variabeln gudstjänstdeltagande så kunde jag, liks<strong>om</strong> när det gällde variabeln<br />
bön, identifiera en skillnad i hållning till film.<br />
Tabell 18. Betydelse av film för gudstjänstbesökande baserat på frågan ”Hur ofta deltar du i<br />
gudstjänster eller liknande religiösa möten” Procent. (Antal in<strong>om</strong> parentes) n =177<br />
106<br />
Deltar i gudstjänst<br />
Nej (n = 147) Ja (n = 30) Totalt (n = 177)<br />
Film är mindre viktigt 29% 43% 32%<br />
Film är ganska viktigt 30% 37% 31%<br />
Film är mycket viktigt 41% 20% 37%<br />
Ett samband framträdde där de s<strong>om</strong> inte haft något gudstjänstdeltagande s<strong>om</strong><br />
vana utgjorde en större grupp (41%) jämfört med gruppen s<strong>om</strong> med viss<br />
regelbundenhet har deltagit i gudstjänst (20%) beträffande de s<strong>om</strong> ansåg att<br />
film var mycket viktigt. Ett negativt samband uppstod således mellan de s<strong>om</strong><br />
var gudstjänstbesökare <strong>och</strong> skattningen av film s<strong>om</strong> mycket viktigt.<br />
Min hypotes i kapitel 1.2.2. gjorde gällande att den grupp s<strong>om</strong> hade en religiös<br />
kognitiv tolkningshorisont <strong>och</strong> var aktiva i ett socialt sammanhang<br />
präglat av tro skulle vara mindre benägna att använda filmupplevelser eller<br />
biobesök s<strong>om</strong> en inspirationskälla för bearbetning av personliga livsåskådningsfrågor<br />
<strong>och</strong> vice versa, den grupp s<strong>om</strong> inte har någon tillhörighet i ett<br />
socialt sammanhang präglat av en aktiv tro skulle vara mer benägna att använda<br />
filmupplevelser eller biobesök s<strong>om</strong> en inspirationskälla för bearbetning<br />
av personliga livsåskådningsfrågor. När det gäller gudstjänstmedverkan<br />
har sambandet med filmattityd stämt med min hypotes.<br />
4.6.3. Indexvariabler ’religiös socialisation’ <strong>och</strong> ’religiös praktik’<br />
Jag frågade mig således <strong>om</strong> de s<strong>om</strong> haft en religiös socialisation respektive<br />
hade en aktiv religiös tro i nutiden utvecklat ett förhållningssätt till film <strong>och</strong><br />
vice versa, <strong>om</strong> dem s<strong>om</strong> varken haft en religiös socialisation eller hade någon<br />
aktiv religiös tro utvecklat ett annat förhållningssätt till film.<br />
Emellan dessa två grupper med tydliga tolkningshorisonter, av mig kallade<br />
’mer religiös socialisation/mer praktik’ respektive ’mindre religiös socialisation/mindre<br />
praktik’ valde jag också en grupp med en blandad profil i<br />
vilken ingick individer med antingen religiös socialisation i det förflutna <strong>och</strong><br />
ingen religiös aktivitet i nutiden eller tvärt<strong>om</strong>, ingen religiös socialisation<br />
men aktiv religiös praktik idag. Denna grupp etiketterade jag s<strong>om</strong> ’blandad<br />
grupp’. Jag konstruerade en sammanslagning av fem variabler <strong>om</strong> religiös<br />
socialisation <strong>och</strong> religiös praktik där varje individ fick ett indexvärde mellan<br />
5 <strong>och</strong> 10. 62<br />
62 Jag valde att bearbeta de tre variabler s<strong>om</strong> på olika sätt handlade <strong>om</strong> religiös aktivitet i<br />
nutid, dvs. fråga 43 <strong>om</strong> bönefrekvens, fråga 42 <strong>om</strong> gudstjänstdeltagande samt fråga 32 <strong>om</strong> tro
Change language