Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Låt oss avsluta denna fattigdomsöversikt med att konstatera att de regionala<br />
skillnaderna i USA är avsevärda, vilket framgår av tabell 12. Det kan vara<br />
svårt att se något mönster i tabellen. Det är emellertid så att fattigdomskvoten<br />
är något högre i de (ekonomiskt mer expansiva) södra och västra<br />
delarna av landet (13,7 respektive 14,0 procent) än i nordöst (12,3 procent)<br />
och mellanvästern (10,3 procent).<br />
Fattigdoms<strong>för</strong>klaringarna<br />
Om det är svårt att avgöra vilka som är fattiga, så är det ännu svårare att <strong>för</strong>klara<br />
var<strong>för</strong> de är fattiga. I det följande <strong>för</strong>söket att spalta upp fattigdoms<strong>för</strong>klaringarna<br />
kommer jag att följa William Kelso i spåren, <strong>efter</strong>som hans<br />
bok Poverty and the underclass (1994) ägnas åt just sådana <strong>för</strong>klaringar.<br />
Kelso grupperar <strong>för</strong>klaringarna under tre rubriker: individuella, motivbestämda<br />
och strukturella.<br />
1. Individuella <strong>för</strong>klaringar<br />
Brist på humankapital: Denna <strong>för</strong>klaring går ut på att människor är fattiga <strong>för</strong><br />
att de inte har råd eller vilja att i tillräcklig utsträckning investera i utbildning.<br />
Förklaringen – <strong>för</strong>knippad med bl a Gary Becker – låg bakom Lyndon Johnsons<br />
krig mot fattigdomen. Tanken var att staten skulle gripa in och ”gradera<br />
upp humankapitalet” bland unga och fattiga människor. Därigenom skulle<br />
deras rörlighet och produktivitet öka och genom att utbudet av lågutbildade<br />
minskade skulle inkomstklyftorna minska. När kriget mot fattigdomen<br />
körde fast spred sig misstron – ”de mest besvärande vittnesbörden mot<br />
humankapitalsynsättet var det faktum att miljarder dollar som spenderades<br />
på kompenserande utbildning och arbetsmarknadsutbildning tycktes ha<br />
liten effekt på den totala fattigdomsnivån”. 159 Mot bakgrund av utvecklingen<br />
på 1980- och 1990-talen – de växande klyftorna mellan hög- och lågutbildade<br />
och de asiatiska gruppernas akademiska och ekonomiska framgångar<br />
– började hoppet om att utbildning är ett verksamt vapen mot fattigdom<br />
vakna på nytt.<br />
Brist på entreprenörs<strong>för</strong>måga: Intresset <strong>för</strong> entreprenörsandans eller -<strong>för</strong>mågans<br />
betydelse väcktes på allvar när forskare som Thomas Sowell visade<br />
159 Kelso (1994) sid 55.<br />
99
Change language