Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

domar har varit så dyster – de lever oftast tillsammans med yngre vuxna, de
lever allt oftare i familjer med bara en förälder (d v s en inkomsttagare) och
de offentliga transfereringarna till barnfamiljer har inte utvecklats som för de
äldre. 157 Även barn och ungdomar har emellertid gynnats av 1990-talets
högkonjunktur, och fattigdomskvoten kom 1998 ner i 18,9 procent. Fattigdomen
bland de äldre har minskat, samtidigt som de har arbetat mindre,
”främst på grund av stigande socialförsäkringsförmåner men också på
grund av stigande inkomster av egendom och privata pensioner”. 158 År 1950
gav socialförsäkringen en pensionerad manlig arbetare och hans hustru en
förmån motsvarande en tredjedel av fattigdomsgränsen, 1989 motsvarade
förmånen en och en halv gånger fattigdomsgränsen.
Tabell 12. Andel (procent) fattiga i USA:s delstater i genomsnitt för 1996–1998.
New Hampshire 18,4 Maine 10,6 Florida 13,9
Utah 18,5 Vermont 10,6 Georgia 14,3
Indiana 18,6 Michigan 10,8 Tennessee 14,5
Maryland 18,6 Nebraska 10,8 Alabama 14,7
Wisconsin 18,6 Illinois 11,1 Oklahoma 14,8
Alaska 18,8 Pennsylvania 11,3 Kentucky 15,5
New Jersey 19,0 Virginia 11,3 Texas 16,1
Colorado 19,3 Ohio 11,6 Kalifornien 16,3
Iowa 19,4 Rhode Island 11,8 Montana 16,4
Delaware 19,5 Wyoming 12,0 New York 16,6
Connecticut 19,9 Hawaii 12,3 Arkansas 17,2
Minnesota 19,9 Nord-Carolina 12,5 West Virginia 17,6
Nevada 19,9 Oregon 12,8 Arizona 18,1
Washington 10,0 Syd-Dakota 13,0 Mississippi 18,3
Kansas 10,1 Idaho 13,2 Louisiana 18,6
Massachusetts 10,3 Nord-Dakota 13,2 New Mexico 22,4
Missouri 10,4 Syd-Carolina 13,3 D.C. 22,7
Källa: Dalaker (1999) tabell B.
157 Danziger & Gottschalk (1995) sid 74, 89.
158 Danziger & Gottschalk (1995) sid 72.
98