Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

arnadödligheten bland hispanics är lägre än bland såväl svarta som vita i
Kalifornien och utbrister: ”Frågan är, hur skall vi förklara detta? Svaret är, det
kan vi inte. Vi kallar det för en paradox och förstår det inte.” Och James
Johnson jr, gör, åtminstone vad gäller Los Angeles, följande distinktion: de
arbetande fattiga är i huvudsak hispanics, de arbetslösa fattiga i huvudsak
svarta. 152
De största asiatiska befolkningarna i USA är kineser, filippinare, japaner,
indier och koreaner. De utgör en snabbt växande grupp om ca 11 miljoner
människor (1998). Asiaterna har, som vi tidigare har noterat, ofta hög utbildning,
sysselsättning och inkomst och följaktligen låga fattigdomstal.
Ett speciellt bekymmer är ”feminiseringen av fattigdomen”. 153 Kvinnor har
lägre sysselsättningsgrad och lägre löner än män, de arbetar oftare deltid
och hamnar följaktligen i större utsträckning i fattigdom. Särskilt ensamstående
kvinnor – vare sig de har skilt sig eller aldrig gift sig – hamnar ofta i
fattigdom och socialbidragsberoende. Karger och Stoesz kommenterar de
ensamma kvinnornas situation så här: ”De som väljer socialbidrag hålls kvar
i fattigdom av de njugga förmånerna; de som väljer att arbeta hålls kvar i fattigdom
av de låga löner som är karakteristiska för servicearbeten.” 154
Därmed är vi inne på familjebildens betydelse. Andelen fattiga bland gifta
par (med eller utan barn) har sedan början av 1970-talet legat mellan 5 och
8 procent. I vita familjer har den legat mellan 4 och 7 procent, i svarta familjer
har den fallit från 15–16 procent i början på 1980-talet till 7,5 procent,
bland hispanics har den legat mellan 15 och 20 procent.
152 Hayes-Bautista (1996) sid 64; Johnson (1996) sid 342.
153 Akerlof & Yellen (1996).
154 Karger & Stoesz (1998) sid 97.
95