Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

More documents

Recommendations

Info

Diagram 8. Andel (procent) av befolkningen under fattigdomslinjen före och efter offentliga transfereringar 1959–1998. Källa: Dalaker (1999) tabell C-1. Tabell 11. Andel (procent) fattiga i olika kategorier 1998. Totalt Män Kvinnor 65 år Gifta par Ensamst kvinnor Hela befolkningen 12,7 11,1 14,3 18,9 10,5 15,3 29,9 Vita 10,5 19,2 11,8 15,1 18,9 14,9 24,9 Svarta 26,1 23,0 28,7 36,7 26,4 17,5 40,8 Hispanics 25,6 23,2 28,0 34,4 21,0 15,6 43,7 Storstadsområden 12,3 10,7 13,9 18,5 19,8 14,8 29,2 Stadskärnor 18,5 16,3 20,5 28,3 13,8 17,2 36,3 Utanför storstadsområden 14,4 12,7 16,0 20,4 12,5 16,8 33,7 Källa: Dalaker (1999) tabell 2. Not: Med ensamstående kvinnor menas här den kategori som i statistiken går under benämning ”female householder, no spouse present”. 92
Vad som omedelbart faller i ögonen är att andelen fattiga är två till tre gånger så stor bland svarta och hispanics som bland vita – bland asiater är andelen för övrigt 12,5 procent. (Kategorin hispanics trasslar till statistiken en smula. Eftersom hispanics inte är en raskategori finns de med i kategorierna vita och svarta. Vita icke-hispanics finns emellanåt redovisade i statistiken och fattigdomskvoten bland dem är 8,2 procent.) Andelen fattiga är högre i stadskärnorna än i hela storstadsområdena med sina väldiga förorter. Den är genomgående högre bland kvinnor än bland män. Den är nästan dubbelt så hög bland barn och ungdomar under 18 år som bland äldre över 65 år. Den är mycket låg bland gifta par med undantag för hispanics – den förhållandevis låga siffran för svarta gifta par är värd att notera. Och den är mycket hög bland kvinnor som hushållar för sig själva (och sina eventuella barn). Än värre är siffrorna för ensamstående kvinnor med barn under 18 år – för hela befolkningen 38,7 procent, för vita icke-hispanics 32,9, för svarta 47,5 och för hispanics 52,2 procent. Man kan tillägga att fattigdomskvoten bland utlandsfödda är 18,0 och bland dem som inte är amerikanska medborgare 22,2 procent. Det är lätt att förledas att tro att det stora flertalet fattiga i USA utgörs av svarta och hispanics. Eftersom de vita än så länge är i majoritet utgör svarta och hispanics inte fullt hälften av de fattiga. 1998 utgjorde vita icke-hispanics 45,8, svarta 26,3, vita hispanics 22,2 och övriga 5,6 procent av den fattiga befolkningen. En av de mest intressanta frågorna är hur fattigdomen har utvecklats över tiden i grupper som bygger på ras eller ursprung. Länge jämförde man välstånd och fattigdom bland vita och svarta. På senare årtionden har även hispanics och asiater, två snabbt växande grupper, kommit med i statistiken. Diagram 9 visar hur fattigdomstalen för nämnda grupper har utvecklats. 151 1990-talets stigande våg har, som synes, lyft många båtar. Andelen fattiga sjönk mellan 1993 och 1998 bland vita med 1,7, bland svarta med 7,0, bland hispanics med 5,0 och bland asiater med 2,8 procentenheter. 151 Det hade varit intressant att studera andelen fattiga i olika grupper över tiden före offentliga transfereringar, men tyvärr tycks sådana siffror bara publiceras för hela befolkningen och inte för enskilda grupper. 93
Page 1:
Den amerikanska välfärdsvägen
Page 4 and 5:
© FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2000
Page 6 and 7:
Glöm underklassen?! 118 I korthet
Page 8 and 9:
ga omständigheter utan också om a
Page 10 and 11:
offentliga program på olika nivåe
Page 12 and 13:
ikanska socialreformatorer har, som
Page 14 and 15:
lokalsamhällena, de religiösa sam
Page 16 and 17:
har jag i första hand vänt mig ti
Page 18 and 19:
tre sektorerna i den amerikanska so
Page 21 and 22:
2. Den skeva inkomstfördelningen D
Page 23 and 24:
Under den till synes ganska jämnt
Page 25 and 26:
Diagram 3. Sysselsättningsgrad och
Page 27 and 28:
Diagram 5. Arbetslöshet (procent)
Page 29 and 30:
Tabell 3. Yrken med störst ökning
Page 31 and 32:
nytt, en ökning med i snitt 1,9 pr
Page 33 and 34:
1993-1996 planade indexet ut, och d
Page 35 and 36:
familjemönster) den högsta kvinti
Page 37 and 38:
Ytterligare ett mått på inkomstoj
Page 39 and 40:
Hur ter sig den amerikanska inkomst
Page 41 and 42: 1980-talet än under 1970-talet och
Page 43 and 44: Inkomstfördelning och fattigdom Sa
Page 45 and 46: har emellertid minskat helt enkelt
Page 47 and 48: många nya högkvalificerade jobb i
Page 49 and 50: 3. Den motvilliga välfärdsstaten
Page 51 and 52: för en frammarscherande socialdemo
Page 53 and 54: ner i en lång rad delstater. På s
Page 55 and 56: kanska välfärdsstaten med sin inr
Page 57 and 58: (ADC). Stora grupper av jordbruks-
Page 59 and 60: någon enstaka gång på sig en smu
Page 61 and 62: får. Murray: ”På 50-talet hade
Page 63 and 64: understödsprogram. Samma år inrä
Page 65 and 66: med minskad tillväxt eller ökad a
Page 67 and 68: staten kunde lösa de sociala probl
Page 69 and 70: men att han genom kombinationen av
Page 71 and 72: lägret där en ny generation ideol
Page 73 and 74: Den optimistiska högern Låt oss a
Page 75 and 76: Ett förklaringsbatteri Skälen til
Page 77 and 78: förklaringen mer som talar för si
Page 79 and 80: är mindre synlig). 128 Man skulle
Page 81 and 82: ehövs, men sällan rensas bort nä
Page 83 and 84: politiska makten i demokratier norm
Page 85 and 86: staternas omfattning och inriktning
Page 87 and 88: Motståndet mot keynesianismen har
Page 89 and 90: 4. De fattiga och underklassen Vilk
Page 91: Om man bara intresserar sig för de
Page 95 and 96: arnadödligheten bland hispanics ä
Page 97 and 98: största andelen tonårshavandeskap
Page 99 and 100: Låt oss avsluta denna fattigdomsö
Page 101 and 102: nen inte längre kände sig förpli
Page 103 and 104: sen de senaste årtiondena har vari
Page 105 and 106: eglerna för det spel som handlar o
Page 107 and 108: William Kelso vill fånga fattigdom
Page 109 and 110: logi om underklassdebatten, i vilke
Page 111 and 112: underklass frambesvor en mystisk vi
Page 113 and 114: talet öppnade utvägar för de bä
Page 115 and 116: grund av bristande utbildning är o
Page 117 and 118: var att USA som vanligt hade ”nå
Page 119 and 120: Bidragsrullorna har blivit kortare,
Page 121 and 122: lever är, tror jag, likadant som d
Page 123 and 124: 5. Den socialpolitiska arsenalen De
Page 125 and 126: procent i länder som Tyskland, Fra
Page 127 and 128: Understödsprogrammen Det är allts
Page 129 and 130: Bidraget har varierat kraftigt mell
Page 131 and 132: eroende.” Som bevis anför han at
Page 133 and 134: Den andra strategin, försöken att
Page 135 and 136: Karger och Stoesz gör en genomgån
Page 137 and 138: ansvar. På traditionellt vänsterh
Page 139 and 140: 6. Den stora ”välfärdsreformen
Page 141 and 142: egleringar. Ge oss pengar, säger d
Page 143 and 144:
ehovsprövade och federalt finansie
Page 145 and 146:
Reformens resultat Vad vet man då
Page 147 and 148:
av ”analfabeter, missbrukare och
Page 149 and 150:
även om de har låglönejobb. I en
Page 151 and 152:
varandra om att minska förmånerna
Page 153 and 154:
alpolitiska debatten har skiftat fo
Page 155 and 156:
använda dessa pengar på ett progr
Page 157:
flesta som slutat gå på bidrag ha
Page 160 and 161:
förmåner, ökat deltagande i plan
Page 162 and 163:
te att löna sig, kombinerad med fe
Page 164 and 165:
en motsvarande belöning av staten,
Page 166 and 167:
den.” (I sitt tankeexperiment åt
Page 168 and 169:
skulle verkligen välgörenhetens r
Page 170 and 171:
etag producerar sociala tjänster m
Page 173 and 174:
Litteratur Aaron, Henry (1997), ”
Page 175 and 176:
The Economist, diverse nummer 1995-
Page 177 and 178:
Murray and the underclass. Loprest,
Page 179 and 180:
Ryscavage, Paul (1999), Income ineq
Page 181 and 182:
The 1998 Green book overview of ent
Page 183 and 184:
Förkortningar i texten med tillkom
Page 185 and 186:
Tabellförteckning Tabell 1: BNP-ti
Page 187 and 188:
Diagramförteckning Diagram 1: Real
show all

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?