Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Om man bara intresserar sig <strong>för</strong> den andel som faller under linjen kan man<br />
inte avgöra om <strong>för</strong>ändringar i andelen fattiga beror på <strong>för</strong>ändringar i de fattigas<br />
privata ekonomier eller i understöden från offentliga sektorn. Genom<br />
att samtidigt studera andelen fattiga enligt det officiella måttet och andelen<br />
fattiga <strong>för</strong>e offentliga transfereringar kan man få en antydan om vad som<br />
beror på vad. Om exempelvis andelen fattiga <strong>för</strong>e transfereringar ökar<br />
medan den officiella andelen minskar kan man dra slutsatsen att staten har<br />
lyckats behandla fattigdomens effekter men knappast dess orsaker.<br />
Fattigdomsbilden<br />
Andelen amerikaner som över tiden har fallit under linjen framgår av diagram<br />
8. Andelen föll raskt under 1960-talet (och <strong>för</strong> den delen i samma takt<br />
under 1950-talet <strong>efter</strong>som den låg runt 30 procent 1950) till en bottennivå<br />
på 11,1 procent 1973. Där<strong>efter</strong> var det slut på <strong>för</strong>bättringarna och andelen<br />
låstes fast i intervallet 10–15 procent. Dock har fattigdomskvoten minskat<br />
med 2,4 procentenheter mellan 1993 och 1998, främst genom att många<br />
svarta och hispanics har lyckats svinga sig över linjen. Andelen fattiga <strong>för</strong>e<br />
transfereringar har regelmässigt legat sju, åtta procentenheter högre än<br />
andelen under linjen.<br />
Andelen fattiga framstår som mycket stabil – och ändå inte. På 1970-talet<br />
kom forskarna fram till att även om fattigdomskvoten i stort sett ligger stilla<br />
så flyter hela tiden en stor del av befolkningen in i och ut ur fattigdom.<br />
Den upptäckten innebar en god och en dålig nyhet. Den goda nyheten var<br />
att fattigdomen inte var så permanent som man tidigare hade trott. Den dåliga<br />
nyheten var att fattigdomen över tiden berör en större andel av befolkningen<br />
än man tidigare hade trott. I mitten av 1980-talet konstaterade dessutom<br />
forskarna Mary Jo Bane och David Ellwood vid Harvard att det, rörligheten<br />
till trots, fanns en hård kärna – kanske hälften av de fattiga – som satt<br />
fast i fattigdom under lång tid, minst åtta år. 150<br />
En tabell som visar på fattigdomens mörka fläckar kan man få fram ur<br />
Dalaker: Poverty in the United States: 1998 från US Census Bureau. Vi tar<br />
fasta på några intressanta kategorier med hänsyn till ras/ursprung, typ av<br />
bostadsområde, kön, ålder och familjebild.<br />
150 Se Kelso (1994) sid 19–20.<br />
91
Change language