Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kraftigt sedan 1950-talet och i dag snarare utgör en femtedel eller sjättedel<br />
av budgeten. Om man multiplicerade matkostnaden med fem skulle fattigdomslinjen<br />
hamna avsevärt högre och många fler räknas som fattiga. Å<br />
andra sidan räknas inte en rad <strong>för</strong>måner som inkomster om de inte är av<br />
kontantkaraktär, t ex matkuponger och sjuk<strong>för</strong>säkringar, och värdet av dessa<br />
<strong>för</strong>måner har ökat över tiden så att det numera utgör större delen av understödet<br />
till de fattiga. Inkomster från den svarta ekonomin kan naturligtvis<br />
inte räknas. Fattigdomslinjen tar inte heller hänsyn till att levnadskostnaderna<br />
varierar mellan olika delar av landet. 145 Vidare hävdas att konsumentprisindex<br />
fram till 1982 överskattade inflationen var<strong>för</strong> ”andelen i fattigdom<br />
ökades av den <strong>för</strong>storade måttstocken”. 146<br />
En återkommande kritik har varit att fattigdom bör mätas i relativa och<br />
inte (som är fallet med fattigdomslinjen) absoluta termer. De som har mindre<br />
än en viss andel (t ex hälften) av medianlönen borde enligt detta synsätt<br />
räknas som fattiga. Kritikerna av dessa kritiker invänder med att fråga vilken<br />
procentsats man skall välja och tror att när väl diskussionen om procentsatser<br />
sätter igång kommer den att handla om att begränsa inkomstskillnader<br />
snarare än om att ”bekämpa fattigdom i sig”. 147<br />
Det finns vissa planer på att revidera fattigdomsmåttet genom att å ena<br />
sidan inkludera natura<strong>för</strong>måner i inkomsten, å andra sidan <strong>för</strong>söka avgöra<br />
vad en familj i vår tid behöver spendera <strong>för</strong> att åtnjuta ”ett rimligt mått av<br />
självrespekt”. En sådan revidering skulle uppenbarligen höja fattigdomslinjen<br />
och öka andelen som räknas som fattiga. 148<br />
För att man skall få ett hum om var fattigdomslinjen går (i dollar) kan vi ta<br />
några exempel på hushåll av olika storlek 1998: 149<br />
En vuxen 8 316<br />
Två vuxna 10 548<br />
En vuxen med barn 11 235<br />
Två vuxna med barn 13 120<br />
Två vuxna med två barn 16 530<br />
145 Se Besharov (1996) sid 14; Danziger & Gottschalk (1995) sid 63; Darby (1996) sid 5; Karger & Stoesz<br />
(1998) sid 123–124; Kelso (1994) sid 307–315; Tanner (1996) sid 7–8.<br />
146 Darby (1996) sid 5.<br />
147 Kelso (1994) sid 309.<br />
148 Uchitelle (1999).<br />
149 Dalaker (1999) tabell 1.<br />
90
Change language