Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

More documents

Recommendations

Info

ga omständigheter utan också om att gruppen har något slags kontroll: att den är självgenererande. Det amerikanska samhällets kritiker vill gärna se ”underklassen” som ett symptom på att hela samhället är sjukt. Det amerikanska samhällets försvarare vill se den som en sjuk kroppsdel och hoppas kunna bota den, eller åtminstone hindra ”smittan” från att sprida sig till den i övrigt friska kroppen. Syftet med denna skrift är att kasta en del ljus över kontrasternas USA och då framför allt över dess skuggsida, ”det andra Amerika”. Avsikten är närmare bestämt att beskriva hur den amerikanska nationen historiskt sett har hanterat fattigdomsproblemet och hur man i 1900-talets skymningsljus betraktat dess farligaste yttring: ”underklassen.” Det innebär att större delen av uppmärksamheten kommer att ägnas åt den amerikanska välfärdsstaten och framför allt åt den sida av socialpolitiken som har med insatser mot fattigdomen att göra. Självfallet kommer ljuskäglan att dröja vid den pågående välfärds- eller bidragsreformen, som med stor kraft flyttar miljonhövdade människomassor från bidrag till arbete (”from welfare to workfare”), en reform som i ett slag ändrat förutsättningarna för den socialpolitiska debatten. I vidare bemärkelse kan avsikten sägas vara att ge en översikt av delar av en debatt som rör sig längs den minerade gränsen mellan stat, marknad och civilt samhälle. Eftersom dessa tre sätt att organisera tillvaron är på en gång komplementära och alternativa, för att inte säga antagonistiska – de på en gång kräver och kväver varandra – behövs en ständig debatt om var gränsen skall gå eller balanspunkten ligga. I diskussionerna om fattigdomsfrågan ställs det mesta i denna balansakt på sin spets. Uppfattningarna om problemets orsaker går isär. Varje debattör fångar vanligen en väsentlig sida av saken, men vilken är den mest väsentliga? Uppfattningarna om hur problemet skall åtgärdas följer dels på diagnosen av dess orsaker, dels på erfarenheter av tidigare försök att åtgärda det. Uppfattningarna blir ofta ganska renodlade på grund av debattörernas ideologiska hemvist och önskan att få logik och sammanhang i argumentationen. Min ambition är att ge en smula vägledning i denna debatt genom att presentera fakta och ståndpunkter som figurerar i den. En sådan vägledning kan naturligtvis aldrig bli objektiv eller okontroversiell. Inte heller är det möjligt att ge en översikt av debatten i hela dess vidd. Frågan om hur fattigdom 8
uppstår och skall ”behandlas” är oerhört komplicerad. Den inbegriper en rad ekonomiska, sociala, kulturella, etniska, rasmässiga och politiska varandra omslingrande processer. Den rör med andra ord ett problemkomplex som inte låter sig genomlysas i en handvändning. Man får vara glad om man lyckas kasta ljus över några av dess yttre och mer uppseendeväckande former. Trasslig härva eller rik flora? Det är en allmän uppfattning att den amerikanska välfärdsstaten inte är så omfattande eller generös som sina europeiska motsvarigheter – man talar ibland om en ”motvillig välfärdsstat”, ”semivälfärdsstat” eller ”eftersläntrare”. 2 Till de amerikanska särdragen hör att privata initiativ och marknadskrafter på alla områden – även socialpolitikens – alltid har spelat större roll än i Europa, vilket innebär att den offentliga sektorn (på federal, delstatlig och lokal nivå) hela tiden samspelar med privatföretag och frivilligorganisationer. De amerikanska skyddsnäten är inte heller så enhetliga och heltäckande som de västeuropeiska. De liknar snarare ett brokigt lapptäcke där under lång tid lapp har fogats till lapp för att täcka de största hålen, vilket har resulterat i att systemet blivit så komplicerat att varken myndigheter eller klienter kan överblicka det. Amerika har, för att citera en tung lärobok i socialpolitik, ”inte ett monolitiskt, högst centraliserat och välkoordinerat system av program”; i stället ”erbjuder en stor mängd organisationer en lång rad förmåner och tjänster åt olika klientgrupper”. Bokens författare är, som så många andra amerikanska samhällsvetare, kritiskt inställda till denna mångfald – ”helheten är mindre än summan av delarna”. 3 Enligt en mer utpräglad vänsterkritiker är det amerikanska välfärdssystemet ”osammanhängande och irrationellt”, ett ”tokigt system”. 4 Det amerikanska systemet har emellertid också sina anhängare, som inte vill se storskaliga och allomfattande statliga konstruktioner utan menar att människor måste söka sig fram längs många vägar, genom egna ansträngningar på marknaden, genom familj och vänner, frivilligorganisationer och 2 Uttrycket motvillig välfärdsstat går tillbaka till välfärdsforskaren Harold Wilensky. Michael Katz (1996) använder begreppet semivälfärdsstat. Theda Skocpol (1995) noterar att den amerikanska välfärdsstaten brukar uppfattas som en eftersläntrare men har, som vi skall se, vissa invändningar mot den uppfattningen. 3 Karger & Stoesz (1998) sid 31, 465. 4 Katz (1996) sid ix. 9
Page 1: Den amerikanska välfärdsvägen
Page 4 and 5: © FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2000
Page 6 and 7: Glöm underklassen?! 118 I korthet
Page 10 and 11: offentliga program på olika nivåe
Page 12 and 13: ikanska socialreformatorer har, som
Page 14 and 15: lokalsamhällena, de religiösa sam
Page 16 and 17: har jag i första hand vänt mig ti
Page 18 and 19: tre sektorerna i den amerikanska so
Page 21 and 22: 2. Den skeva inkomstfördelningen D
Page 23 and 24: Under den till synes ganska jämnt
Page 25 and 26: Diagram 3. Sysselsättningsgrad och
Page 27 and 28: Diagram 5. Arbetslöshet (procent)
Page 29 and 30: Tabell 3. Yrken med störst ökning
Page 31 and 32: nytt, en ökning med i snitt 1,9 pr
Page 33 and 34: 1993-1996 planade indexet ut, och d
Page 35 and 36: familjemönster) den högsta kvinti
Page 37 and 38: Ytterligare ett mått på inkomstoj
Page 39 and 40: Hur ter sig den amerikanska inkomst
Page 41 and 42: 1980-talet än under 1970-talet och
Page 43 and 44: Inkomstfördelning och fattigdom Sa
Page 45 and 46: har emellertid minskat helt enkelt
Page 47 and 48: många nya högkvalificerade jobb i
Page 49 and 50: 3. Den motvilliga välfärdsstaten
Page 51 and 52: för en frammarscherande socialdemo
Page 53 and 54: ner i en lång rad delstater. På s
Page 55 and 56: kanska välfärdsstaten med sin inr
Page 57 and 58: (ADC). Stora grupper av jordbruks-
Page 59 and 60:
någon enstaka gång på sig en smu
Page 61 and 62:
får. Murray: ”På 50-talet hade
Page 63 and 64:
understödsprogram. Samma år inrä
Page 65 and 66:
med minskad tillväxt eller ökad a
Page 67 and 68:
staten kunde lösa de sociala probl
Page 69 and 70:
men att han genom kombinationen av
Page 71 and 72:
lägret där en ny generation ideol
Page 73 and 74:
Den optimistiska högern Låt oss a
Page 75 and 76:
Ett förklaringsbatteri Skälen til
Page 77 and 78:
förklaringen mer som talar för si
Page 79 and 80:
är mindre synlig). 128 Man skulle
Page 81 and 82:
ehövs, men sällan rensas bort nä
Page 83 and 84:
politiska makten i demokratier norm
Page 85 and 86:
staternas omfattning och inriktning
Page 87 and 88:
Motståndet mot keynesianismen har
Page 89 and 90:
4. De fattiga och underklassen Vilk
Page 91 and 92:
Om man bara intresserar sig för de
Page 93 and 94:
Vad som omedelbart faller i ögonen
Page 95 and 96:
arnadödligheten bland hispanics ä
Page 97 and 98:
största andelen tonårshavandeskap
Page 99 and 100:
Låt oss avsluta denna fattigdomsö
Page 101 and 102:
nen inte längre kände sig förpli
Page 103 and 104:
sen de senaste årtiondena har vari
Page 105 and 106:
eglerna för det spel som handlar o
Page 107 and 108:
William Kelso vill fånga fattigdom
Page 109 and 110:
logi om underklassdebatten, i vilke
Page 111 and 112:
underklass frambesvor en mystisk vi
Page 113 and 114:
talet öppnade utvägar för de bä
Page 115 and 116:
grund av bristande utbildning är o
Page 117 and 118:
var att USA som vanligt hade ”nå
Page 119 and 120:
Bidragsrullorna har blivit kortare,
Page 121 and 122:
lever är, tror jag, likadant som d
Page 123 and 124:
5. Den socialpolitiska arsenalen De
Page 125 and 126:
procent i länder som Tyskland, Fra
Page 127 and 128:
Understödsprogrammen Det är allts
Page 129 and 130:
Bidraget har varierat kraftigt mell
Page 131 and 132:
eroende.” Som bevis anför han at
Page 133 and 134:
Den andra strategin, försöken att
Page 135 and 136:
Karger och Stoesz gör en genomgån
Page 137 and 138:
ansvar. På traditionellt vänsterh
Page 139 and 140:
6. Den stora ”välfärdsreformen
Page 141 and 142:
egleringar. Ge oss pengar, säger d
Page 143 and 144:
ehovsprövade och federalt finansie
Page 145 and 146:
Reformens resultat Vad vet man då
Page 147 and 148:
av ”analfabeter, missbrukare och
Page 149 and 150:
även om de har låglönejobb. I en
Page 151 and 152:
varandra om att minska förmånerna
Page 153 and 154:
alpolitiska debatten har skiftat fo
Page 155 and 156:
använda dessa pengar på ett progr
Page 157:
flesta som slutat gå på bidrag ha
Page 160 and 161:
förmåner, ökat deltagande i plan
Page 162 and 163:
te att löna sig, kombinerad med fe
Page 164 and 165:
en motsvarande belöning av staten,
Page 166 and 167:
den.” (I sitt tankeexperiment åt
Page 168 and 169:
skulle verkligen välgörenhetens r
Page 170 and 171:
etag producerar sociala tjänster m
Page 173 and 174:
Litteratur Aaron, Henry (1997), ”
Page 175 and 176:
The Economist, diverse nummer 1995-
Page 177 and 178:
Murray and the underclass. Loprest,
Page 179 and 180:
Ryscavage, Paul (1999), Income ineq
Page 181 and 182:
The 1998 Green book overview of ent
Page 183 and 184:
Förkortningar i texten med tillkom
Page 185 and 186:
Tabellförteckning Tabell 1: BNP-ti
Page 187 and 188:
Diagramförteckning Diagram 1: Real
show all

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?