Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
och LBJ fått erfara att det amerikanska systemet inte tillåter radikala framryckningar<br />
fick RR erfara att det inte tillåter radikala reträtter.<br />
• Vänstern hade på 1970-talet fått sig en tankeställare när det gäller de statliga<br />
programmens <strong>för</strong>måga att utrota fattigdom och högern fick på 1980talet<br />
en tankeställare när det gäller den ekonomiska tillväxtens <strong>för</strong>måga att<br />
”lyfta alla båtar”. En viss konsensus började göra sig gällande där krafter<br />
till vänster och höger kunde byta morötter och piskor (positiva och negativa<br />
incitament) med varandra. Denna anda utmynnade i den socialkonservativt<br />
anstrukna ”tredje vägen” under Bill Clinton och – <strong>efter</strong> en våg av socialpolitiska<br />
experiment på delstatsnivå – en radikal välfärds- eller bidragsreform<br />
1996. Att denna ”decentraliseringsrevolution” kom till stånd tycks<br />
ha berott på en rad speciella omständigheter: en växande klientstock som<br />
utgjorde resonansbotten <strong>för</strong> bidragssystemets kritiker, en viss konsensus<br />
mellan nya demokrater och republikaner, en expanderande ekonomi som<br />
tillät experiment.<br />
• Det finns en lång rad generella <strong>för</strong>klaringar till välfärdsstatens, eller mer allmänt<br />
den offentliga sektorns, expansion i 1900-talets västerländska industrisamhällen.<br />
Några av dessa <strong>för</strong>klaringar tycks ha något att till<strong>för</strong>a i fallet<br />
med den amerikanska ”särvägen”: Andelen äldre har hållits nere genom att<br />
befolkningen kontinuerligt <strong>för</strong>yngrats genom invandring. Det politiska arvet<br />
har inte utgjort lämplig grogrund <strong>för</strong> en stor och stark centralbyråkrati.<br />
Arbetarklassen har varit etniskt och religiöst splittrad och har inte behövt<br />
organisera sig <strong>för</strong> att erövra rösträtten; dessutom har höga löner och frihet<br />
att välja yrke skapat utrymme <strong>för</strong> enskilda trygghetslösningar. Konstitutionen<br />
med sin delning av makten mellan president, kongress och domstolar<br />
och mellan federal, delstatlig och lokal nivå och ett politiskt system med<br />
majoritetsval och två ”odisciplinerade” partier har inte gjort det lätt att<br />
driva igenom svepande reformer.<br />
88
Change language