Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Motståndet mot keynesianismen har till yttermera visso haft sitt starkaste<br />
fäste i USA i form av monetarism och utbudsekonomi.<br />
I korthet<br />
• Den amerikanska välfärdsstaten har begåvats med många etiketter: residual,<br />
liberal, motvillig, <strong>efter</strong>släpande, semi, dual.<br />
• Under den progressiva eran i början av 1900-talet <strong>för</strong>ekom impulser från<br />
det socialpolitiskt aktiva Tyskland men USA saknade en stark centralbyråkrati<br />
och en arbetarrörelse inriktad på att erövra staten. I stället utvecklades<br />
en välfärdskapitalism med sociala <strong>för</strong>måner via <strong>för</strong>etagen och en näst<br />
intill maternalistisk välfärdsstat med sociala reformer riktade mot kvinnor.<br />
• Under den stora depressionen på 1930-talet sjösatte Franklin D Roosevelt<br />
den ”liberala” välfärdsstaten under parollen New Deal med understödsprogram,<br />
offentliga arbeten och social<strong>för</strong>säkringar. Roosevelt hade många<br />
intressen att ta hänsyn till, bl a stor<strong>för</strong>etagsledare, sydstatsdemokrater,<br />
radikala populister och akademiska reformister. På högerhåll ser man än i<br />
dag New Deal som något av en revolution, på vänsterhåll ser man en halvmesyr<br />
som lade grunden till en dual välfärdsstat med skarp åtskillnad mellan<br />
social<strong>för</strong>säkringar och understöd.<br />
• I början av 1960-talet, mitt under en era av överflöd, kom fattigdomen upp<br />
på den politiska dagordningen. John F Kennedy började intressera sig <strong>för</strong><br />
den, och Lyndon B Johnson <strong>för</strong>klarade krig mot den. Detta krig lovade ”ett<br />
handtag och inte en allmosa” men inte desto mindre tillkom miljontals<br />
bidragstagare. Liksom sin lärofader Roosevelt hade Johnson många intressen<br />
att ta hänsyn till, och dessutom kom han att prioritera ett annat krig –<br />
i Vietnam. Den amerikanska vänstern har i <strong>efter</strong>hand sett kriget mot fattigdomen<br />
som något mittemellan ett beundransvärt <strong>för</strong>sök och en sumpad<br />
chans att bygga upp en stark välfärdsstat. Högern – åtminstone den libertarianska<br />
falangen – har sett utbyggnaden av välfärdsstaten mer som orsak<br />
till än lösning av fattigdomsproblemet.<br />
• När den ekonomiska tillväxten avtog och kriget mot fattigdomen körde fast<br />
på 1970-talet började en konservativ reaktion sätta in. Efter ett mellanspel<br />
under Nixon, Ford och Carter kom det under den marknadsliberale Ronald<br />
Reagan att blåsa snålare kring välfärdsstaten. Reaganadministrationens<br />
”revolutionära” glöd falnade emellertid snabbt. På samma sätt som FDR<br />
87
Change language