Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Minskade skatteindrivningskostnader: Denna <strong>för</strong>klaring säger att allt <strong>efter</strong>som<br />
fler verksamheter blir prissatta på marknaden så blir de också beskattningsbara.<br />
Förklaringen har inte mycket att bidra med i fallet USA, där det mesta<br />
är prissatt på marknaden men skattetrycket måttligt. En annan variant av <strong>för</strong>klaringen<br />
går ut på att den tekniska utvecklingen (nu senast datoriseringen)<br />
har underlättat skatteindrivningen. Inte heller den <strong>för</strong>klaringen har något att<br />
till<strong>för</strong>a. USA har sedan slutet av 1800-talet varit tekniskt världsledande men<br />
ändå legat långt ner i skatteligan. Ny teknik kan som bekant inte bara användas<br />
<strong>för</strong> skatteindrivning utan också <strong>för</strong> skatteflykt.<br />
Stabiliseringspolitiken: Den keynesianska stabiliseringspolitik som har bedrivits<br />
i många länder under mellankrigstiden och (fram<strong>för</strong> allt) under <strong>efter</strong>krigstiden<br />
fram till 1970-talet har sannolikt bidragit till den offentliga expansionen,<br />
i någon mån redan vid s k kontracyklisk politik (om man nämligen<br />
genomgående ökar statsutgifterna i lågkonjunktur och skatterna i högkonjunktur<br />
– här har vi snarast att göra med en variant av spärrhjulseffekten)<br />
och i större utsträckning vid mer ambitiös expansiv finanspolitik i syfte att<br />
på lång sikt öka produktionskapaciteten i ekonomin (statlig <strong>efter</strong>frågan skapar<br />
sitt eget utbud). Liksom svenska socialdemokrater och tyska nationalsocialister<br />
var amerikanerna visserligen tidigt ute med radikala program mot<br />
1930-talskrisen, men Roosevelt var trots allt inte keynesian utan anhängare<br />
av ”sund” finanspolitik (balanserad statsbudget). Åtminstone sedan Kennedys<br />
och Johnsons dagar har den amerikanska regeringen varit benägen att<br />
stimulera ekonomin inte bara genom att öka utgifter utan också genom att<br />
sänka skatter. Skocpol menar <strong>för</strong> övrigt att de amerikanska keynesianerna<br />
ända sedan slutet av 1940-talet har <strong>för</strong>eträtt en ”kommersiell” snarare än<br />
”social” keynesianism. Med social keynesianism menas ökning av offentliga<br />
utgifter <strong>för</strong> att skapa tillväxt och full sysselsättning. Med kommersiell keynesianism<br />
menas finans- och penningpolitisk ”fine tuning” <strong>för</strong> att stabilisera<br />
ekonomin och den kan innebära såväl utgiftsökningar som skattesänkningar.<br />
141 Om det har funnits en sådan genomgående skillnad mellan keynesianer<br />
med inflytande på politiken i USA och Europa kan detta naturligtvis<br />
bidra till att <strong>för</strong>klara välfärdsstatens jäm<strong>för</strong>elsevis måttfulla expansion i USA.<br />
141 Skocpol (1995) sid 215, 232.<br />
86
Change language