Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Politikernas egenintresse: Denna <strong>för</strong>klaring <strong>för</strong>fäktas bl a av public choiceskolan,<br />
som <strong>för</strong> övrigt hade en <strong>för</strong>egångare i Mark Twain: ”Jag såg något <strong>för</strong>bluffande<br />
i dag. En politiker med händerna i sina egna fickor.” Grundtanken<br />
är enkel: politikerna är intresserade av att staten växer <strong>efter</strong>som det innebär<br />
att deras makt och möjligheter att berika sig växer. Att den amerikanska staten<br />
skulle vara mindre där<strong>för</strong> att de amerikanska politikerna är mindre intresserade<br />
av makt och rikedom verkar inte särskilt troligt. Däremot verkar de i<br />
en speciell miljö – vi har redan nämnt det unika politiska systemet och dess<br />
spärrar – och utifrån europeiska <strong>för</strong>hållanden annorlunda incitament beroende<br />
på ett annat ekonomisk-historiskt och politiskt arv. I Västeuropa går<br />
vägen till makt normalt via löften att utverka <strong>för</strong>måner till olika grupper, i<br />
USA går det att skaffa sig makt på löften om att sänka skatter <strong>för</strong> breda<br />
lager.<br />
Byråkratins egenintresse (Parkinsons lag): Man kan, särskilt om man är public<br />
choice-inspirerad, tänka sig att inte bara politiker utan också byråkrater ser<br />
ett självändamål i att expandera sin makt och sina budgetar. Att Amerikas<br />
byråkrater därvidlag skulle vara mer hämmade än andra länders är svårt att<br />
<strong>för</strong>eställa sig. Den amerikanska byråkratin har däremot verkat i en miljö som<br />
hämmat dess tillväxt. Den amerikanska revolutionen riktade sig från början<br />
mot en stark centralmakt med vidhängande byråkrati. USA fick ett decentraliserat<br />
politiskt system och en decentraliserad byråkrati och kanske också<br />
en folklig misstänksamhet mot den federala byråkratin. Skocpol noterar att<br />
välfärdsstatens anhängare på grund härav inte på samma sätt som i Europa<br />
har kunnat smida planer inom centrala departement och myndigheter och<br />
där<strong>efter</strong> övertala politikerna i den lagstiftande <strong>för</strong>samlingen att anta dem.<br />
Reformvännerna har i stället tvingats <strong>för</strong>söka åstadkomma ”vågor” av liknande<br />
lagstiftning tvärs genom de många delstats<strong>för</strong>samlingarna. 138<br />
Regeringens politiska färg: Visserligen har ideologierna död<strong>för</strong>klarats ett<br />
antal gånger. Och visserligen är det svårt att säga var intressekampen slutar<br />
och den ideologiska kampen tar vid. Ändå är det svårt att <strong>för</strong>eställa sig att<br />
regeringarnas politisk-ideologiska färg skulle sakna betydelse <strong>för</strong> välfärds-<br />
138 Skocpol (1995) sid 24.<br />
84