Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
spärrhjulsteorin inte fungerar så bra i det amerikanska fallet går ut på att<br />
man inte hade lyckats utveckla heltäckande nationella social<strong>för</strong>säkringssystem<br />
<strong>för</strong>e kriget till vilka man enkelt kunde styra de ökade offentliga resurserna<br />
<strong>efter</strong> kriget. 135<br />
Relativ <strong>efter</strong>blivenhet: Denna <strong>för</strong>klaring, formulerad av ekonomihistorikern<br />
Alexander Gerschenkron, kan enkelt sammanfattas enligt följande: Ju senare<br />
ett land industrialiseras, d v s ju mer <strong>efter</strong>blivet det är, desto mindre spontan<br />
kan industrialiseringsprocessen bli och desto mer måste den organiseras<br />
av banker eller stat. Det gäller att snabbt komma ifatt <strong>för</strong>egångarna <strong>för</strong><br />
att kunna konkurrera på lika villkor, och bankerna eller staten måste mobilisera<br />
kapital och dirigera dess användning. Så långt handlar <strong>för</strong>klaringen om<br />
statens roll i allmänhet och inte specifikt om välfärdsstaten. Men <strong>efter</strong>som<br />
en forcerad industrialisering leder till starka sociala spänningar måste staten<br />
rimligtvis följa upp sina industrialiseringsansträngningar med välfärdsreformer.<br />
Standardexemplet härvidlag är Bismarcks Tyskland. Förklaringen har<br />
emellertid inte mycket att till<strong>för</strong>a i det amerikanska fallet. Tyskland och USA<br />
låg sida vid sida i den industriella kapplöpningen. Tyskland blev <strong>för</strong>egångare<br />
och USA <strong>efter</strong>släntrare i fråga om social<strong>för</strong>säkringar.<br />
Konstitutionen: Den amerikanska konstitutionen kännetecknas av sin tydliga<br />
delning av makten mellan lagstiftande (kongressen), verkställande (presidenten)<br />
och dömande/tolkande (domstolarna) organ och mellan federal,<br />
delstatlig och lokal nivå, och det politiska spelet kännetecknas av majoritetsval<br />
och tvåpartisystem. Maktdelningen har uppenbarligen haft betydelse<br />
bland annat genom att delstaternas <strong>för</strong>eträdare ofta har motsatt sig utvidgning<br />
av federala maktbefogenheter och genom att domstolarna ibland har<br />
underkänt politiska åtgärder såsom <strong>för</strong>fattningsvidriga. Kombinationen av<br />
presidentstyre och majoritetsval är unik <strong>för</strong> USA. Kan den bidra till att <strong>för</strong>klara<br />
den amerikanska välfärdsstatens unika utseende? Ja, åtminstone enligt<br />
statsvetaren Erik Mobergs analys. 136 Moberg utgår från att kampen om den<br />
135 Skocpol (1995) sid 187–189.<br />
136 Moberg (1998), och (1999) sid 174–177.<br />
82
Change language