Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ehövs, men sällan rensas bort när de inte längre behövs. I offentlig verksamhet<br />
finns ingen mekanism motsvarande marknadsmekanismen som rensar<br />
bort verksamheter som inte längre <strong>efter</strong>frågas. Saneringen sköts inte av<br />
någon ”osynlig hand”, utan av högst synliga politiker som inte gärna tar strid<br />
med människorna i verksamheterna. För att tala med Reagan: ”Det närmaste<br />
vi någonsin kommer evigt liv på jorden är ett statligt program.” 134 Kan<br />
denna <strong>för</strong>klaring kasta något ljus över det amerikanska fallet? Möjligen skulle<br />
man kunna argumentera <strong>för</strong> att den offentliga sektorn, i en miljö där konkurrens<br />
och effektivitet är ledstjärnor, blir utsatt <strong>för</strong> relativt omild granskning.<br />
Men fram<strong>för</strong> allt: det som inte har byggts upp behöver inte rivas ned.<br />
(Som vi strax skall se kan den amerikanska konstitutionen innehålla jäm<strong>för</strong>elsevis<br />
kraftiga spärrar, inte bara mot offentlig expansion utan också mot<br />
kontraktion.)<br />
Spärrhjulseffekten: Denna <strong>för</strong>klaring, <strong>för</strong>knippad med de brittiska forskarna<br />
Alan Peacock och Jack Wiseman, handlar om att skatter och offentliga utgifter<br />
stiger snabbt i samband med krig eller kriser då medborgarna är villiga<br />
att göra uppoffringar <strong>för</strong> sitt land. Den offentliga sektorns omfattning ökar<br />
alltså ett snäpp och återgår inte till den gamla nivån när kriget eller krisen<br />
väl är överstånden och människor har vant sig vid det nya skattetrycket. De<br />
offentliga utgifterna i USA har naturligtvis ökat i samband med krig och kriser,<br />
men spärrhjulet tycks ha varit i begränsad funktion. Diagram 7 visar att<br />
de federala utgifterna <strong>efter</strong> andra världskriget föll tillbaks till nästan samma<br />
nivå som <strong>för</strong>e kriget (de var 9,8 procent av BNP 1940 och 11,6 procent<br />
1948). USA har på 1900-talet varit involverat i fler krig – Korea- och Vietnamkrigen,<br />
<strong>för</strong> att inte tala om kalla kriget – än de flesta andra västländer,<br />
men ändå har den offentliga verksamheten svällt mindre än i andra länder.<br />
Skocpol har funderat över var<strong>för</strong> inte en mer dramatisk spärrhjulseffekt<br />
inträffade i USA jäm<strong>för</strong>t med Storbritannien i samband med andra världskriget.<br />
Till skillnad från den brittiska ekonomin gynnades den amerikanska<br />
av kriget och USA skulle där<strong>för</strong> på ett annat sätt ha ”haft råd” att låta skattehöjningarna<br />
bestå. I USA beslutade kongressen emellertid om stora skattesänkningar<br />
i ett par omgångar <strong>efter</strong> kriget. Skocpols <strong>för</strong>klaring till att<br />
134 Hannaford (1998) sid 140.<br />
81
Change language