Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
är mindre synlig). 128 Man skulle möjligen kunna hävda att alla dessa intressen<br />
blockerar varandra. Ett vanligt argument är <strong>för</strong>stås att affärsintressena i<br />
USA är så starka att de lyckas blockera kraven från andra grupper. I så fall<br />
borde staten, kan man tycka, <strong>för</strong> glatta livet subventionera affärsintressena<br />
(och det gör den kanske). Man kan också, som vi strax skall se, hävda att<br />
USA:s <strong>för</strong>fattning och politiska system gör det jäm<strong>för</strong>elsevis svårt <strong>för</strong> intressena<br />
att <strong>för</strong>foga över disciplinerade partiapparater. När det gäller <strong>för</strong>delningen<br />
av de statliga utgifterna på det sociala området har public choicetänkarna<br />
(liksom marxisterna) en krass poäng: åt den som har skall varda<br />
givet. Medelklassgrupper har resurser och kan organisera sig på ett annat<br />
sätt än fattiga och där<strong>för</strong> har social<strong>för</strong>säkringsprogram hela tiden behandlats<br />
mer generöst än bidragsprogram. En intressegrupp i välfärdsstaten som<br />
har särskilt mycket att vinna eller <strong>för</strong>lora, beroende på hur socialpolitiken<br />
utvecklas, är socialarbetarna. Bland de amerikanska socialarbetarna har man<br />
på senare år klagat över att inflytandet över den sociala politiken minskat 129<br />
– oklart var<strong>för</strong>, <strong>för</strong> såvitt det inte helt enkelt handlar om demokrati: att väljarna<br />
har valt en annan politik än den socialarbetarna vill se.<br />
Arbetarklassens tillväxt: Denna <strong>för</strong>klaring tar fasta på att en stor del av<br />
befolkningen i ett kapitalistiskt system är lönearbetare som på politisk väg<br />
<strong>för</strong>söker skydda sig mot situationer när de inte kan sälja sin arbetskraft – vid<br />
arbetslöshet, sjukdom och ålderdom. Förklaringen anknyter till Wagners lag<br />
och intressegruppsteorin: industrialiseringen och marknadsekonomin nödvändiggör<br />
i sig olika social<strong>för</strong>säkringar, men dels måste arbetarklassen organisera<br />
sig och kräva dessa system, dels måste resurser skapas som kan bära<br />
upp systemen. Det verkar vidare vara normalt att en marknadsekonomi tenderar<br />
att skapa stora inkomstskillnader och att en majoritet under politisk<br />
demokrati (som ju är den vanliga styrelseformen i marknadsekonomier) via<br />
statsapparaten <strong>för</strong>söker utjämna dessa skillnader. Skocpol varnar oss emellertid<br />
<strong>för</strong> att se ”varierande styrka hos arbetarklassen som en enda omedelbar<br />
faktor” bakom skilda politiska mönster i olika länder: ”Ingenstans var<br />
128 Lobbying gentemot många självständigt agerande kongressledamöter i USA är antagligen mer resurskrävande<br />
och synlig och mindre effektiv än lobbying mot enstaka partiledningar som kontrollerar sina ledamoter i<br />
Europas parlament. Se Moberg (1998) sid 53 och (1999) sid 178.<br />
129 Se Karger & Stoesz (1998) sid xi, 70.<br />
79
Change language