Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

förklaringen mer som talar för sig. Att storstäder skapar speciella sociala
problem framgår av de diskussioner som har förts alltsedan 1800-talet och
in i våra dagar om fattigdomen och den urbana underklassen. Förklaringen
hjälper oss emellertid ingalunda att förstå varför USA, som ju snarast är
urbaniseringens föregångsland 125 , har en jämförelsevis liten offentlig sektor.
Ålderschocken: I industriländerna har andelen äldre ökat till följd av sjunkande
nativitet och ökad medellivslängd. Därmed har kostnaderna för pensioner,
äldreomsorg och sjukvård ökat. Det amerikanska samhället har, i större
utsträckning än de flesta andra länder, fortlöpande föryngrats av en strid
ström av invandrare, vilket kanske i någon mån kan förklara den amerikanska
välfärdsstatens jämförelsevis blygsamma uppsyn. 126 När det gäller villigheten
att acceptera sociala reformer riktade mot äldre kan man tänka sig att
betydelsen av en jämförelsevis ung befolkning kan gå i två riktningar: å ena
sidan är andelen äldre väljare mindre vilket kan tänkas minska kraven på
reformer, å andra sidan blir kostnaderna lägre vilket kan tänkas minska motståndet
mot reformer. Att andelen äldre hade betydelse redan i välfärdsstatens
barndom har påvisats av Peter Lindert i en undersökning av de offentliga
sociala utgifternas ökning i en lång rad länder 1880–1930. ”Där de
äldre utgjorde en större del av den vuxna befolkningen betalade skattebetalarna,
allt annat lika, större subsidier för fattigdom, arbetslöshet, ålderdom
och sjukdom.” 127
Marknadsmisslyckanden: Att verklighetens marknader avviker från den ekonomiska
teorins perfekta konkurrensmarknader har resulterat i tusentals
hyllmeter med teoretiska och empiriska studier och ännu fler hyllmeter av
lagar och förordningar. De marknadsmisslyckanden som brukar dominera
debatten och motivera statsingripanden gäller externa effekter (att en aktörs
125 Andelen av befolkningen bosatt i städer ökade från ca 40 procent 1900 till 56 procent 1930, 64 procent
1950, 74 procent 1970 och 75 procent 1990. Se Statistical Abstract of the United States: 1999, tabell 1412.
126 Vid sekelskiftet 1900 var 4,1 procent av befolkningen i USA, 4,9 i Tyskland, 4,7 i England (UK) och 8,4 procent
i Sverige över 65 år. 1930 var andelen 5,4 procent i USA, 7,1 i Tyskland (år 1933), 7,4 i UK och 9,2 procent
i Sverige. 1970 var andelen 9,8 procent i USA, 13,2 i Västtyskland, 13,3 i UK och 13,7 i Sverige. År 2000,
slutligen, är andelen 12,6 procent i USA, 16,5 i Tyskland, 15,7 i UK och 17,4 i Sverige. Se Economic report of
the President 1999, tabell B-34; Harris (1961) sid 253; Mitchell (1981) tabell B2; Statistical Abstracts of the
United States 1999, tabell 1350; Söderström m fl (1999) tabell 2.4.
127 Lindert (1994) sid 34.
77