Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
säkringsinnovationerna till relativa nivåer av industrialisering och urbanisering<br />
inte <strong>för</strong>klarar variationer mellan nationer särskilt bra, särskilt inte <strong>för</strong> perioden<br />
mellan 1880- och 1920-talen. Dessutom har i synnerhet Förenta<br />
Staterna alltid visat sig vara ett besvärligt fall <strong>för</strong> moderniseringsteorier om<br />
socialpolitisk utveckling <strong>efter</strong>som landsomfattande social<strong>för</strong>säkringsåtgärder<br />
inte vidtogs <strong>för</strong>rän under 1930-talets New Deal när Förenta Staterna<br />
redan var mycket mer industriellt avancerat än andra länder som tidigare<br />
hade börjat använda social<strong>för</strong>säkringspolitik.” 124<br />
Engels lag: Denna <strong>för</strong>klaring — som också <strong>för</strong>ekommer hos Wagner men har<br />
fått sitt namn <strong>efter</strong> hans kollega, den preussiske statistikchefen Ernst Engel<br />
— tar fasta på den mänskliga behovshierarkin. Vid stigande inkomster vill<br />
människor avsätta en mindre del av inkomsten till elementära behov (t ex<br />
föda) och en större del till sådant som utbildning och hälsovård, och dessa<br />
behov tillgodoses ofta av staten. Lagen är knappast till någon hjälp <strong>för</strong> att<br />
<strong>för</strong>klara USA:s ”<strong>efter</strong>släpande” välfärdsstat. Inkomsterna har ända sedan<br />
1800-talet legat högre i USA än i de flesta andra industriländer. USA var<br />
också det <strong>för</strong>sta land som gick in en fas av masskonsumtion, när ”massorna”<br />
<strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången kunde tillfredsställa en lång rad materiella behov.<br />
Efterfrågan på utbildning och hälsovård har naturligtvis inte stigit mindre i<br />
USA än i andra länder men har av någon anledning i mindre utsträckning<br />
tillgodosetts av staten. Man kan dock notera att USA på ett tidigt stadium<br />
kunde ståta med ett av västvärldens mest omfattande offentliga utbildningsväsenden.<br />
Urbaniseringen: Denna <strong>för</strong>klaring, som är en variant av den allmänna moderniseringsteorin,<br />
menar att urbaniseringen genom att ställa krav på utbyggnad<br />
av infrastruktur, ordningsmakt, hälsovård m m, bidrar till att <strong>för</strong>klara den<br />
offentliga sektorns tillväxt. Vad gäller infrastruktur är <strong>för</strong>klaringen tvivelaktig<br />
– urbanisering verkar snarare vara ett sätt att hålla kostnaderna nere. Vad<br />
gäller sociala och sanitära <strong>för</strong>hållanden – storstadens anonymitet innebär<br />
minskad informell social kontroll och sammanträngningen av stora människomassor<br />
på liten yta innebär ökade smittorisker och avfallsproblem – har<br />
124 Skocpol (1995) sid 79.<br />
76
Change language