Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

tionen EITC), sjukförsäkrings- och sparandesubventioner (individuella
utvecklingskonton) – prövas och beskrivs ibland i termer av ”välfärdskapitalism”.
120 Målet är återigen och i bästa fall, men i ett mer krävande tonläge än
på 1960-talet, att ge de fattiga ”en hjälpande hand”.
Diagram 7 ger en kvantitativ bild av den amerikanska offentliga sektorns
utveckling från New Deal och framåt och av hur stor del av de federala utgifterna
som gått till social välfärd eller ”human resources”, d v s utbildning,
sjukvård, inkomststöd, pensioner m m. Den väldiga puckeln i federala utgifter
på 1940-talet återspeglar, som var och en kan förstå, krigsansträngningarna.
Diagram 7. Totala offentliga och federala utgifter samt federala utgifter under titeln
”human resources” som andel (procent) av BNP 1933–1998.
Källor: Budget of the United States government – fiscal year 1999: Historical tables, tabell
3.1 och 15.3, samt Economic report of the President 1999, tabell B-79.
120 Se t ex Saunders och Stoesz (1999).
72