Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ner i en lång rad delstater. På så sätt etablerades den amerikanska traditionen<br />
att snarare skydda kvinnorna – mödrarna – än arbetarklassen eller de<br />
fattiga i allmänhet.<br />
Nu var det tidiga 1900-talets USA ingalunda fritt från social<strong>för</strong>säkringslagstiftning.<br />
På ålderdoms<strong>för</strong>säkringens område var Amerika, som sagt,<br />
något av en pionjär. ”Veteranernas pensioner var i själva verket ett rudimentärt<br />
ålderdomsunderstödssystem <strong>för</strong> den respektabla arbetarklassen.” Efter<br />
1910, när generationen från inbördeskriget började gå i graven, ökade kraven<br />
på en ny form av ålderdomsunderstöd. En del stor<strong>för</strong>etag och, fram<strong>för</strong><br />
allt, den offentliga sektorn organiserade egna pensionsprogram men den<br />
stora massan av arbetare stod utan pensions<strong>för</strong>säkring. Mellan 1909 och<br />
1920 lagstiftade 43 delstater om arbetsgivares skyldighet att ersätta arbetare<br />
vid olycksfall i arbetet. ”Olycksfallsersättningen blev den <strong>för</strong>sta mer allmänt<br />
spridda formen av amerikansk social<strong>för</strong>säkring där<strong>för</strong> att den tjänade<br />
ett ovanligt brett spektrum av inflytelserika intressen: arbetare, stor<strong>för</strong>etag,<br />
<strong>för</strong>säkringsbolag och akademiska reformexperter.” Till saken hör att<br />
Amerika, med sin mekanisering och höga arbetstakt, hade en hög frekvens<br />
av olyckor och dödsfall i arbetslivet och att de rättsliga processerna om<br />
ersättning genererade stora kostnader och osäkerhet. I många europeiska<br />
länder in<strong>för</strong>des arbetslöshets<strong>för</strong>säkringar på 1910- och 1920-talen. Den<br />
<strong>för</strong>sta lagen i USA kom emellertid inte <strong>för</strong>rän 1932 i Wisconsin. Där hade<br />
man dess<strong>för</strong>innan sökt gehör <strong>för</strong> ”den amerikanska planen” som gick ut på<br />
att <strong>för</strong>hindra arbetslöshet genom att arbetsgivarna betalade in pengar till<br />
fonder och genom att arbetsgivare som höll jämn sysselsättning i sina verksamheter<br />
fick lägre premier. Fack<strong>för</strong>eningsledarna i AFL, med Samuel<br />
Gompers i spetsen, var emellertid föga intresserade av statlig inblandning i<br />
relationerna mellan arbetsgivare och fack<strong>för</strong>eningar. 64<br />
De socialpolitiska landvinningarna var alltså blygsamma i Amerika jäm<strong>för</strong>t<br />
med Europa. Theodore Roosevelt hade visserligen 1912, som kandidat <strong>för</strong><br />
det progressiva partiet, gått till val på ett program <strong>för</strong> en ”ny nationalism”<br />
med socialpolitiska lösningar av europeisk typ. Hans inhopp splittrade emellertid<br />
det republikanska partiet, med påföljd att demokraternas Woodrow<br />
64 Katz (1996) sid 197–198, 202–211. För en historisk genomgång av (det dåliga) <strong>för</strong>hållandet mellan å ena<br />
sidan fack<strong>för</strong>eningar och å andra sidan stat och domstolar i USA, se Nycander (1998).<br />
53
Change language