06.09.2013 Views

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>för</strong> en frammarscherande socialdemokrati. Den tyska utvecklingen utövade<br />

ett kraftfullt, men ofta <strong>för</strong>bisett, inflytande på den socialpolitiska debatten i<br />

Amerika. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet åkte många amerikanska<br />

studenter till tyska universitet <strong>för</strong> att studera samhällsvetenskap och<br />

kom hem som korsfarare, fyllda av tro på den starka socialstaten. En enkät<br />

bland drygt hundra ledande amerikanska nationalekonomer och sociologer i<br />

början av 1900-talet visade att ett 30-tal av dem hade varit elever till den<br />

kanske radikalaste tyske professorn, statssocialisten Adolph Wagner i Berlin.<br />

Andra hade via läsning influerats av Wagner, och sammantaget ansåg sig<br />

45 av de ledande samhällsvetarna på något (naturligtvis inte alltid positivt)<br />

sätt påverkade av wagnerska tongångar. Av dessa kom inte mindre än 16 att<br />

med tiden bli ord<strong>för</strong>ande i världens mest betydelsefulla ekonomsammanslutning,<br />

American Economic Association. 59<br />

Den mest inflytelserika Wagnereleven bland amerikanska nationalekonomer<br />

var Richard Ely. Han etablerade sig på 1890-talet vid University of<br />

Wisconsin med ambitionen att bygga upp ett slags civil motsvarighet till<br />

West Point. Elys främste elev blev John Commons, institutionalisten som i<br />

industrikommissionerna såg ett reformistiskt bräckjärn. Akademikerna i<br />

Wisconsin samarbetade intimt med den progressiva rörelsens ledare Robert<br />

”Fighting Bob” La Follette och <strong>för</strong>vandlade på så sätt Wisconsin till en social<br />

mönsterstat. Wisconsinidéerna kom att prägla också American Association<br />

for Labor Legislation (AALL), den organisation som drev på <strong>för</strong> lagstiftning<br />

om social<strong>för</strong>säkringar. Ely och Commons var sannolikt de mest inflytelserika<br />

amerikanska reformekonomerna under 1900-talet och deras <strong>för</strong>slag kom att<br />

sätta sin prägel på såväl den progressiva eran som på New Deal. 60<br />

I USA fanns emellertid ingen arbetarrörelse av europeiskt snitt, härdad i<br />

kampen <strong>för</strong> rösträtt och inställd på att erövra staten <strong>för</strong> att öka sin välfärd.<br />

Det fanns visserligen en klasskampsinriktad fack<strong>för</strong>eningsrörelse, Industrial<br />

Workers of the World (IWW), men de fackliga strävandena dominerades av<br />

American Federation of Labor (AFL) och gick i huvudsak ut på att tillgodose<br />

arbetarnas intressen via kollektivavtal i stället <strong>för</strong> statsingripanden. Det fanns<br />

också ett socialistparti, an<strong>för</strong>t av Eugene Debs, som emellertid <strong>för</strong>blev en<br />

59 Carlson (1999b) och Rodgers (1998) kap 3.<br />

60 Carlson (1995).<br />

51

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!