Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

etalning och goda förmåner. Och det finns många jobb i tjänstesektorn för
lågutbildade, men de ger inte betalning nog för att försörja en familj och inte
förmåner som sjukförsäkring.”
Peter Gottschalk noterar att den starka ekonomin har dragit upp många
människor från botten och att ökningen av ojämlikheten har avstannat. Men:
”Min gissning är att situationen försämras på nytt när vi får en recession.”
Vilka vägar inkomstutvecklingen då tar är inte gott att veta. ”Jag vet inte vad
som driver på ojämlikheten. Den bästa gissningen är teknisk förändring.
Vem vet om den förändringen kommer att fortsätta i samma riktning?
Ojämlikheten rör sig i långa cykler och man kan inte förutspå när det kommer
en omsvängning.”
David Stoesz har svårt att förhålla sig pessimistisk. Arbetslösheten är
lägre än man tidigare trodde var möjligt. Lönerna har visserligen stagnerat
något och det behövs vanligen en andra inkomsttagare i familjen. Men
familjerna ser ut att vara ganska välmående. ”Vänstern ser det som en illusion,
en tillfällig expansion i en kapitalistisk ekonomi som snart kommer att
kollapsa, och därför måste man bygga ut de sociala programmen. Högern
ser en era av makalös tillväxt som ger möjligheter till omtänkande i socialpolitiken.
Jag är skolad i det (vänster)liberala synsättet och har avsevärd
erfarenhet av att arbeta med fattiga människor, men jag anser att de konservativa
har det starkaste argumentet.” Stoesz finner framför allt att de fattiga
som får en chans att arbeta ”tycks finna sig tillrätta även i den undre
delen av arbetsmarknaden och rör sig uppåt på ett sätt som vänsterliberala
fattigdomsforskare knappast hade kunnat föreställa sig”.
William Kelso tror inte på de pessimister som menar att inkomsterna har
legat i det närmaste stilla sedan 1970-talet. Konsumentprisindex har kritiserats
för att överdriva inflationen och därmed underskatta realinkomstökningarna.
Dessutom tar inkomstsiffrorna inte hänsyn till att allt fler människor
har ökat sitt välstånd via aktiemarknaden. Om man ser på konsumtionens
i stället för inkomsternas utveckling blir bilden genast ljusare. Kelso är
inte heller alltför bekymrad över inkomstskillnaderna. ”I USA är vi beredda
att betala våra ’stjärnor’ rejält – den så kallade Hollywoodeffekten. Vi har
också anpassat oss till den globala högteknologiska ekonomin, med påföljd
att utbildningspremien har ökat kraftigt. I det avseendet visar de ökade
inkomstskillnaderna att den amerikanska ekonomin är frisk. Det skapas
46