Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
”jämnmodet” skall infinna sig. Så länge människor i jämlika men fattiga länder<br />
kan utvandra till rika men ojämlika länder kommer de att göra det. Enligt<br />
Heckscherdoktrinen bör man väga jämlikhetens <strong>för</strong>- och nackdelar mot<br />
varandra och åstadkomma ”en inkomst<strong>för</strong>delning så jämn som den kan<br />
åstadkommas utan <strong>för</strong>svagande av de rikedomsbildande krafterna”. Kruxet<br />
är <strong>för</strong>stås att ingen vet var den optimala balanspunkten ligger. Svaret kan<br />
<strong>för</strong>modligen bara ges i konkurrens mellan ekonomiska och sociala system<br />
med olika balanspunkter. 53<br />
Rörligheten<br />
Alltnog, en relativt ojämlik inkomst<strong>för</strong>delning kan skapa såväl känslor av<br />
hopplös orättvisa som hopp om att det går att klättra uppåt. Avgörande <strong>för</strong><br />
om orättvisekänslan kan hållas nere och hoppet uppe är om människor tycker<br />
sig se klara samband mellan produktiva insatser och inkomster.<br />
Hur är det då med den omtalade amerikanska ekonomiska och sociala rörligheten?<br />
Jo, den tycks fortfarande vara vid liv. Av de amerikaner som 1979<br />
befann sig i den lägsta inkomstkvintilen (alltså de 20 procenten med lägst<br />
inkomst) återfanns tio år senare 14 procent i lägsta, 21 i andra, 25 i vardera<br />
tredje och fjärde och 15 procent i högsta kvintilen. Av de amerikaner som<br />
1979 befann sig i den högsta inkomstkvintilen var tio år senare 65 procent<br />
kvar i högsta, 20 i fjärde, 9 i tredje, 4 i andra och 1 procent i lägsta kvintilen.<br />
Vandringen uppåt i inkomstpyramiden var alltså avsevärd samtidigt som<br />
en del halkade ut<strong>för</strong>. Tanner, som återger dessa siffror, konstaterar <strong>för</strong> sin<br />
del: ”Det verkar där<strong>för</strong> uppenbart att en persons ekonomiska <strong>för</strong>hållanden<br />
inte är o<strong>för</strong>änderliga i Amerika. De fattiga kan bli välbärgade; de välbärgade<br />
kan bli fattiga.” 54<br />
Inkomst<strong>för</strong>delningen har alltså blivit ojämnare. Har den utvecklingen kompenserats<br />
av att rörligheten blivit större? Ja och nej. Enligt Isabel Sawhill vid<br />
Brookings finns det inga belägg <strong>för</strong> att rörligheten över människors livscykel<br />
har ökat på senare årtionden. Däremot har den sociala rörligheten från en<br />
generation till en annan ökat tack vare bättre utbildningsmöjligheter och<br />
utbildningens ökade ekonomiska avkastning. Den ekonomiska rörligheten<br />
53 Wigforssdoktrinen hän<strong>för</strong> sig naturligtvis till Ernst Wigforss och Heckscherdoktrinen till Eli Heckscher.<br />
54 Tanner (1996) sid 30.<br />
44
Change language