Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Inkomst<strong>för</strong>delning och fattigdom<br />
Sambanden mellan inkomst<strong>för</strong>delning och fattigdom är komplicerade. Man<br />
kan t ex peka på att andelen amerikaner under fattigdomsstrecket var större<br />
(ca 20 procent) på 1960-talet när inkomstojämlikheten nådde sin lägsta nivå<br />
under 1900-talet, än under 1980-talet (13–15 procent) när ojämlikheten<br />
blev mycket större. Men det finns ändå ett generellt samband mellan<br />
inkomst<strong>för</strong>delning och fattigdom. Danziger och Gottschalk demonstrerar<br />
med ett tankeexperiment (åskådliggjort i figurer som vi avstår från att reproducera<br />
här) hur <strong>för</strong>ändringar i medelinkomst och inkomst<strong>för</strong>delning påverkar<br />
andelen människor under fattigdomslinjen. Om medelinkomsten ökar<br />
medan inkomst<strong>för</strong>delningen är o<strong>för</strong>ändrad kommer naturligtvis andelen fattiga<br />
att minska (under <strong>för</strong>utsättning att fattigdomsmåttet är absolut och inte<br />
relativt). Om däremot medelinkomsten är o<strong>för</strong>ändrad medan inkomst<strong>för</strong>delningen<br />
blir mer ojämlik kommer andelen fattiga att öka. 51<br />
Ökad inkomstojämlikhet kan ses som en signal till människor att de bör<br />
ändra sina beteenden. ”Försvararna av amerikanska ekonomiska och politiska<br />
institutioner påpekar helt riktigt att ojämlikhet spelar en avgörande roll<br />
när det gäller att skapa incitament <strong>för</strong> att människor skall <strong>för</strong>bättra sin situation”,<br />
<strong>för</strong>klarar Gary Burtless och fortsätter: ”De menar att löne- och<br />
inkomstskillnader ibland måste öka <strong>för</strong> att skicka de rätta signalerna till<br />
människor att spara mer, arbeta hårdare, byta arbete och skaffa sig en bättre<br />
utbildning.” Men, noterar Burtless torrt, <strong>för</strong> de fattiga i USA har ”de teoretiska<br />
<strong>för</strong>delarna med större ojämlikhet visat sig vara svårgripbara de<br />
senaste två årtiondena”. 52<br />
Det finns en del komplicerade psykologiska problem bakom frågorna om<br />
fattigdom och inkomst<strong>för</strong>delning. Enligt den s k Wigforssdoktrinen är ojämlikheten<br />
det allt överskuggande problemet: ”Fattigdom <strong>för</strong>drages med jämnmod<br />
om den delas lika av alla.” Den doktrinen lider av två svagheter: För det<br />
<strong>för</strong>sta är det troligt att absolut jämlikhet leder till just fattigdom <strong>efter</strong>som<br />
den måste innebära total avsaknad av incitament (belöningar eller bestraffningar).<br />
För det andra krävs att alla människor i hela världen är fattiga <strong>för</strong> att<br />
51 Danziger & Gottschalk (1995) sid 98–100.<br />
52 Burtless (1999) sid 33.<br />
43
Change language